/
/
/

Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor

  • Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor
  • Åtgärd: Rådgivande samtal

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara sin orala hälsa, förebygga sjukdomar och/eller förhindra en fortsatt sjukdomsutveckling. Rådgivande samtal har en låg effekt och en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Effekten av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara sin orala hälsa, förebygga sjukdomar och/eller förhindra en fortsatt sjukdomsutveckling.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det vetenskapliga underlaget saknas eller är otillräckligt och Socialstyrelsen kan därför inte evidensgradera slutsatserna. I stället har en expertgrupp tagit ställning till behandlingens effekter utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För vuxna med oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor kan rådgivande samtal ge en låg positiv effekt på munhygienbeteendet (expertgruppsbedömning).

I litteratursökningen identifierades sju kliniska studier med en uppföljningstid på över tre månader [1-7]. Fyra av dessa studier jämförde rådgivning mot obehandlade kontroller [1, 3-5]. Resterande tre studier [2, 6-7] betraktades som observationsstudier vid evidensgraderingen eftersom rådgivning gavs till kontrollgruppen. Studier med mycket korta uppföljningstider (< tre månader) ingår dessutom i underlaget [8-14].

Studier med uppföljningstider upp till två år som utvärderar självrapporterat beteende tyder på att individuell rådgivning ger en positiv påverkan på munhygienbeteendet avseende tandborstning [1, 6] och interdental rengö-ring [3, 6]. I en studie påvisades dock ingen effekt på protesrengöring och tandborstning [3].

Studier med uppföljningstider på över tre månader som utvärderar plack [2, 4-6] och gingivit [2, 4-5, 7] redovisar en reduktion efter munhygienrådgivning. I två studier erhölls en positiv effekt men motsvarande effekt erhölls även i en obehandlad kontrollgrupp [4-5]. I studier med kortare uppföljningstider (en–två månader) och utan obehandlade kontroller minskade förekomsten av plack och gingivit efter en munhygieninstruktion [8-14]. Sammantaget bedöms plack- och gingivitreduktionen vara låg på längre sikt (efter tre månader).

Socialstyrelsens expertgruppsbedömning är att individuell rådgivning vid enstaka tillfällen kan ge en låg positiv effekt på munhygienbeteendet.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Oönskade effekter finns inte beskrivna i underlaget.

Hälsoekonomisk bedömning

För vuxna med oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk, där bristande munhygien är en riskfaktor, kan rådgivande samtal utan någon särskild upp-följning ge en viss effekt på munhygienbeteendet. Kostnaden uppgår till cirka 200 kronor (20 minuter enligt en referensprislista) och bedöms som en låg kostnad. Kostnaden per vunnen effekt är inte bedömbar. Det hälsoeko-nomiska underlaget utgörs av en skattning som är baserad på en expertgruppsbedömning.

Referenser

  1. Hoogstraten, J, Moltzer, G. Effects of dental health care instruction on knowledge, attitude, behavior and fear. Community Dent Oral Epidemiol. 1983; 11(5):278-82.
  2. Lim, LP, Davies, WI, Yuen, KW, Ma, MH. Comparison of modes of oral hygiene instruction in improving gingival health. J Clin Periodontol. 1996; 23(7):693-7.
  3. Rantanen, T, Siirila, HS, Lehvila, P. Effect of instruction and motivation on dental knowledge and behavior among wearers of partial dentures. Acta Odontol Scand. 1980; 38(1):9-15.
  4. Gjermo, P. Audio-visual motivation and oral hygiene instruction. The effect upon gingival status and oral cleanliness in 15 years old children. Odontol Revy. 1972; 23(2):253-62.
  5. Ziebolz, DH, A.; Brunner, E.; Hornecker, E.; Mausberg, R. F. . Individual versus group oral hygiene instruktionuc-tion for adults. Oral Health Prev Dent. 2009; 7:93-9.
  6. Karikoski, AI-P, P.; Murtomaa, H. . Oral health promotion among adults with diabetes in Finland. Community Dent Oral Epidemiol. 2003; 31:447-53.
  7. McCaul, KD, Glasgow, RE, O'Neill, HK. The problem of creating habits: establishing health-protective dental behaviors. Health Psychol. 1992; 11(2):101-10.
  8. Ay, ZY, Sayin, MO, Ozat, Y, Goster, T, Atilla, AO, Bozkurt, FY. Appropriate oral hygiene motivation method for patients with fixed appliances. Angle Orthod. 2007; 77(6):1085-9.
  9. Glavind, L, Zeuner, E. Evaluation of a television-tape demonstration for the reinforcement of oral hygiene instruction. J Clin Periodontol. 1986; 13(3):201-4.
  10. Lees, A, Rock, WP. A comparison between written, verbal, and videotape oral hygiene instruction for patients with fixed appliances. J Orthod. 2000; 27(4):323-8.
  11. Philippot, P, Lenoir, N, D'Hoore, W, Bercy, P. Improving patients' compliance with the treatment of periodontitis: a controlled study of behavioural intervention. J Clin Periodontol. 2005; 32(6):653-8.
  12. Tan, AE, Wade, AB. The role of visual feedback by a disclosing agent in plaque control. J Clin Periodontol. 1980; 7(2):140-8.
  13. Weinstein, R, Tosolin, F, Ghilardi, L, Zanardelli, E. Psychological intervention in patients with poor compliance. J Clin Periodontol. 1996; 23(3 Pt 2):283-8.
  14. Willershausen, B, Schlosser, E, Ernst, CP. The intra-oral camera, dental health communication and oral hygiene. Int Dent J. 1999; 49(2):95-100.

Referenser

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Övergripande frågor
Nils Oscarson
070-162 37 78

Vetenskaplig granskning
Anders Jakobsson
075-247 38 33