/
/
/

Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor

  • Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor
  • Åtgärd: Standardiserad rådgivning

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Tandvården bör

  • undvika att erbjuda personer med munrelaterad sjukdom, där bristande munhygien är en riskfaktor, enbart standardiserad rådgivning.

Motivering till rekommendation

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa, förebygga sjukdomar och/eller förhindra en fortsatt sjukdomsutveckling. Standardiserad rådgivning bedöms sakna effekt och åtgärden bedöms inte vara kostnadseffektiv. Effekten av åtgärden har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa, förebygga sjukdomar och/eller förhindra en fortsatt sjukdomsutveckling.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det vetenskapliga underlaget saknas eller är otillräckligt och Socialstyrelsen kan därför inte evidensgradera slutsatserna. I stället har en expertgrupp tagit ställning till behandlingens effekter utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För vuxna med en oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor ger standardiserad rådgivning ingen effekt på munhygienbeteendet (expertgruppsbedömning).

I underlaget ingår två randomiserade kontrollerade studier, en med utfallet självrapporterat munhygienbeteende och en med utfallet gingivit, med en uppföljningstid av ett år [1-2]. Kort information vid ett enstaka tillfälle påverkade inte användningen av tandborste, tandstickor och protesrengöring [1] eller förekomsten av plack på delproteser [2]. I underlaget ingår även två randomiserade kontrollerade studier på tandreglerade tonåringar, med kortare uppföljningstid än tre månader. I studierna gavs olika former av rådgivning. En liten effekt på munhygien observerades efter fyra veckor [3], däremot sågs ingen effekt efter åtta veckor [4].

Socialstyrelsens expertgruppsbedömning är att standardiserad rådgivning inte leder till förändrade munhygienvanor.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Oönskade effekter finns inte beskrivna i underlaget.

Hälsoekonomisk bedömning

För vuxna med oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk, där bristande munhygien är en riskfaktor, ger standardiserad, rådgivning ingen effekt och bedöms därför inte vara kostnadseffektiv. Det hälsoekonomiska underlaget utgörs av en skattning som är baserad på en expertgruppsbedömning.

Referenser

  1. Rantanen, T, Siirila, HS, Lehvila, P. Effect of instruction and motivation on dental knowledge and behavior among wearers of partial dentures. Acta Odontol Scand. 1980; 38(1):9-15.
  2. Ribeiro, DG, Pavarina, AC, Giampaolo, ET, Machado, AL, Jorge, JH, Garcia, PP. Effect of oral hygiene education and motivation on removable partial denture wearers: longitudinal study. Gerodontology. 2009; 26(2):150-6.
  3. Ay, ZY, Sayin, MO, Ozat, Y, Goster, T, Atilla, AO, Bozkurt, FY. Appropriate oral hygiene motivation method for patients with fixed appliances. Angle Orthod. 2007; 77(6):1085-9.
  4. Lees, A, Rock, WP. A comparison between written, verbal, and videotape oral hygiene instruction for patients with fixed appliances. J Orthod. 2000; 27(4):323-8.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Övergripande frågor
Nils Oscarson
070-162 37 78

Vetenskaplig granskning
Anders Jakobsson
075-247 38 33