/
/
/

Förhöjd risk för rotkaries

  • Tillstånd: Förhöjd risk för rotkaries
  • Åtgärd: Fluortuggummi flera gånger dagligen

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa och/eller förebygga sjukdomar. Fluortuggummi ger en låg förebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög. Tuggummits tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa och/eller förebygga sjukdomar.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det vetenskapliga underlaget saknas eller är otillräckligt och Socialstyrelsen kan därför inte evidensgradera slutsatserna. I stället har en expertgrupp tagit ställning till behandlingens effekter utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För vuxna med förhöjd risk för rotkaries har användning av fluortuggummi flera gånger dagligen en låg förebyggande tilläggseffekt (expertgruppsbedömning).

SBU [1] identifierade inga studier som utvärderar den preventiva effekten på rotkaries av fluortuggummi. Det saknas randomiserade kontrollerade studier och kontrollerade kliniska studier avseende den preventiva effekten på rotkaries av tuggummi med tillsatt fluor. Däremot finns en observationsstudie samt experimentella studier med låg kvalitet som har utvärderat effekten på kronkaries [2-10]. Sammanfattningsvis indikerar dessa att fluortillsatser till tuggummi har en positiv effekt på kronkaries avseende såväl kariesresistensen som utläkningen av karieslesioner. Det är visat att sockerfritt tuggummi som är sötat med xylitol eller sorbitol har en låg kariesförebyggande effekt, se användning av tuggummi sötat med xylitol eller sorbitol vid risk för kronkaries [1, 11-16]. Därför är det rimligt att anta att fluortuggummi med samma sötningsmedel har minst samma kariesförebyggande effekt som tuggummi utan någon fluortillsats.

Sammantaget indikerar litteraturen en tveksam preventiv effekt av fluortuggummi, i synnerhet avseende rotkaries.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga biverkningar är rapporterade i dessa studier.

Hälsoekonomisk bedömning

Vid förhöjd risk för rotkaries har daglig användning av fluortuggummi en låg förebyggande tilläggseffekt, vilket genererar en hög kostnad per vunnen effekt. Det hälsoekonomiska underlaget utgörs av en skattning som är baserad på en expertgruppsbedömning.

Referenser

  1. SBU. Prevention of Dental Caries. A Systematic review. The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU report No161 In Swedish. 2002.
  2. Barmes, D, Barnaud, J, Khambonanda, S, Infirri, JS. Field trials of preventive regimens in Thailand and French Polynesia. Int Dent J. 1985; 35(1):66-72.
  3. Ekstrand, J, Birkhed, D, Lindgren, LE, Oliveby, A, Edwardsson, S, Frostell, G. Effect of repeated intake of a sugar free fluoride-containing chewing gum on acidogenicity and microbial composition of dental plaque. Scand J Dent Res. 1985; 93(4):309-14.
  4. Hattab, FN, Green, RM, Pang, KM, Mok, YC. Effect of fluoride-containing chewing gum on remineralization of carious lesions and on fluoride uptake in man. Clin Prev Dent. 1989; 11(6):6-11.
  5. Lamb, WJ, Corpron, RE, More, FG, Beltran, ED, Strachan, DS, Kowalski, CJ. In situ remineralization of subsurface enamel lesion after the use of a fluoride chewing gum. Caries Res. 1993; 27(2):111-6.
  6. Sjögren, K. How to improve oral fluoride retention? Caries Res. 2001; 35 Suppl 1:14-7.
  7. Sjögren, K, Ruben, J, Lingström, P, Lundberg, AB, Birkhed, D. Fluoride and urea chewing gums in an intra-oral experimental caries model. Caries Res. 2002; 36(1):64-9.
  8. Oztas, N, Bodur, H, Olmez, A, Berkkan, A, Cula, S. The efficacy of a fluoride chewing gum on salivary fluoride concentration and plaque pH in children. J Dent. 2004; 32(6):471-7.
  9. Giuca, MR, Saracino, S, Giannotti, E, Ceccarini, A. Oral clearance of NaF from chewing gum and tablets in children and adults. Eur J Paediatr Dent. 2007; 8(1):19-24.
  10. Bijella, MF, Brighenti, FL, Buzalaf, MA. Fluoride kinetics in saliva after the use of a fluoride-containing chewing gum. Braz Oral Res. 2005; 19(4):256-60.
  11. Makinen, KK, Scheinin, A. Turku sugar studies. VI. The administration of the trial and the control of the dietary regimen. Acta Odontol Scand. 1976; 34(4):217-39.
  12. Peng, B, Petersen, PE, Bian, Z, Tai, B, Jiang, H. Can school-based oral health education and a sugar-free chewing gum program improve oral health? Results from a two-year study in PR China. Acta Odontol Scand. 2004; 62(6):328-32.
  13. Deshpande, A, Jadad, AR. The impact of polyol-containing chewing gums on dental caries: a systematic review of original randomized controlled trials and observational studies. J Am Dent Assoc. 2008; 139(12):1602-14.
  14. Van Loveren, C. Sugar alcohols: what is the evidence for caries-preventive and caries-therapeutic effects? Caries Res. 2004; 38(3):286-93.
  15. Burt, BA. The use of sorbitol- and xylitol-sweetened chewing gum in caries control. J Am Dent Assoc. 2006; 137(2):190-6.
  16. Ly, KA, Milgrom, P, Rothen, M. The potential of dental-protective chewing gum in oral health interventions. J Am Dent Assoc. 2008; 139(5):553-63.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Övergripande frågor
Nils Oscarson
070-162 37 78

Vetenskaplig granskning
Anders Jakobsson
075-247 38 33