/
/
/

Förhöjd risk för rotkaries

  • Tillstånd: Förhöjd risk för rotkaries
  • Åtgärd: Fluorsugtabletter flera gånger dagligen

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa och/eller förebygga sjukdomar. Fluorsugtabletter ger en låg förebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en liten möjlighet att positivt påverka den orala hälsan. Dessutom har Socialstyrelsen bedömt att kostnaden per vunnen effekt är hög. Tabletternas tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin oral hälsa och/eller förebygga sjukdomar.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det vetenskapliga underlaget saknas eller är otillräckligt och Socialstyrelsen kan därför inte evidensgradera slutsatserna. I stället har en expertgrupp tagit ställning till behandlingens effekter utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För vuxna med förhöjd risk för rotkaries har användning av fluorsugtabletter flera gånger dagligen en låg förebyggande tilläggseffekt (expertgruppsbedömning).

SBU [1] identifierade inga studier avseende den preventiva effekten av användning av fluorsugtabletter vid prevention av rotkaries.

I en randomiserad kontrollerad studie [2] med ett medelhögt bevisvärde utvärderas användningen av fluorsugtabletter (1,66 mg natriumfluorid) två gånger per dag under två år på äldre personer (över 60 år). Studien visar ingen signifikant effekt på rotyte- eller kronkaries var för sig, men sammantaget ger fluortabletterna en viss kariesreduktion på lingualytor (kron- och rotytor tillsammans) jämfört med tandkräm (”slurry-teknik”).

Avseende kronkaries identifieras dock två randomiserade kontrollerade studier omfattande totalt 369 barn där den preventiva effekten av fluorsugtabletter under tre år utvärderades i förhållande till placebotabletter, fluorsköljning och placebosköljning [3-4]. Den relativa kariespreventiva effekten kan inte beräknas från Poulsen med flera [4] då interventionsgruppen (fluorsugtabletter) jämfördes med en positiv kontrollgrupp i två olika åldersgrupper som sköljde regelbundet med fluor. Den absoluta effekten var dock likvärdig i de båda studerade grupperna. I Stephen [3] reducerades karies (relativ riskreduktion 79 procent) vid användningen av fluorsugtabletter jämfört med placebo. SBU [1] konstaterar att ”den kariesförebyggande effekten av fluortablettintag är inte tillräckligt studerad för att slutsatser ska kunna dras. Detta gäller både mjölktänder och de permanenta tänderna” (SBU evidensstyrka 4). I en svensk kontrollerad klinisk studie [5] med ett medelhögt bevisvärde visas ingen kariespreventiv effekt av daglig användning av fluorsugtabletter som ett tillägg till tandborstning under fem år, i jämförelse med fyra andra preventionsprogram på sammanlagt 925 skolungdomar, 12–17 år, med hög kariesrisk. Heijnsbroek med flera [6] drar i en systematisk översikt med ett medelhögt bevisvärde följande slutsatsen: ”Additional fluoride appears to be a preventive and therapeutic treatment for root caries”.

Sammantaget indikerar litteraturen en tveksam preventiv effekt av fluorsugtabletter. Dock är det rimligt att anta att en begränsad rotkariesförebyggande effekt kan erhållas. Effekten är sannolikt beroende av frekvensen.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga biverkningar är rapporterade i dessa studier.

Hälsoekonomisk bedömning

Vid förhöjd risk för rotkaries har användningen av fluorsugtabletter en låg kariesförebyggande tilläggseffekt, vilket genererar en hög kostnad per vunnen effekt. Det hälsoekonomiska underlaget utgörs av en skattning som är baserad på en expertgruppsbedömning.

Referenser

  1. SBU. Prevention of Dental Caries. A Systematic review. The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU report No161 In Swedish. 2002.
  2. Fure, S, Gahnberg, L, Birkhed, D. A comparison of four home-care fluoride programs on the caries incidence in the elderly. Gerodontology. 1998; 15(2):51-60.
  3. Stephen, KW, Campbell, D. Caries reduction and cost benefit after 3 years of sucking fluoride tablets daily at school. A double-blind trial. Br Dent J. 1978; 144(7):202-6
  4. Poulsen, S, Kirkegaard, E, Bangsbo, G, Bro, K. Caries clinical trial of fluoride rinses in a Danish Public Child Dental Service. Community Dent Oral Epidemiol. 1984; 12(5):283-7.
  5. Källestål, C. The effect of five years' implementation of caries-preventive methods in Swedish high-risk adolescents. Caries Res. 2005; 39(1):20-6.
  6. Heijnsbroek, M, Paraskevas, S, Van der Weijden, GA. Fluoride interventions for root caries: a review. Oral Health Prev Dent. 2007; 5(2):145-52.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Övergripande frågor
Nils Oscarson
070-162 37 78

Vetenskaplig granskning
Anders Jakobsson
075-247 38 33