/
/
/

Förhöjd risk för rotkaries

  • Tillstånd: Förhöjd risk för rotkaries
  • Åtgärd: Klorhexidinlack minst 6 gånger per år

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa och/eller förebygga sjukdomar. Behandlingar med klorhexidinlack har låg till måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed viss positiv påverkan på den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att åtgärden innebär en måttlig kostnad per vunnen effekt. Lackens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa och/eller förebygga sjukdomar.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det vetenskapliga underlaget saknas eller är otillräckligt och Socialstyrelsen kan därför inte evidensgradera slutsatserna. I stället har en expertgrupp tagit ställning till behandlingens effekter utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För vuxna med förhöjd risk för rotkaries har behandlingar med klorhexidinlack minst sex gånger per år en låg till måttlig förebyggande tilläggseffekt (expertgruppsbedömning).

SBU [1] identifierar inga studier som behandlar prevention av rotkaries genom professionella applikationer av klorhexidinlack. Socialstyrelsens bedömning av effekten av klorhexidinlack för att förebygga rotkaries bygger på två randomiserade kontrollerade studier. En RCT (lågt bevisvärde, uppföljningstid enbart ett år, högt bortfall) med applikationer av 1-procentig klorhexidinlack och 1-procentig tymol [2]. Studien omfattade 68 institutionsboende som var över 65 år. En grupp behandlades med klorhexidinlack och en grupp med placebolack. Lacken applicerades två gånger under den första veckan samt en gång under månad ett, tre, sex, nio och tolv. Ökningen av rotkaries var signifikant lägre (relativ riskreduktion 49 procent) i gruppen som behandlades med klorhexidinlack (0,67 nya rotkariesskador) än i gruppen som behandlades med placebolack (1,32 nya rotkariesskador). En senare RCT [3] med medelhögt bevisvärde studerade effekten av lackning med 1% klorhexidinlack 4 ggr per år i en grupp institutionsboende, Av försökspersonerna kvarstod vid studiens slut 55 personer i kontrollgruppen och 48 i försöksgruppen. Efter tre år hade försöksgruppen utvecklat 1,1 kariesskador på rotytor att jämföra med kontrollgruppens 2,5 ( PF =57%).

Socialstyrelsen har även bedömt två artiklar avseende 10–40-procentig klorhexidinlack (som inte finns att tillgå i Sverige) [3-4]. I två ettårsstudier [4-5] med ett lågt respektive medelhögt bevisvärde har man studerat den preventiva effekten av 40-procentig klorhexidinlack var tredje månad respektive 10-procentig klorhexidinlack fyra gånger under den första månaden och en gång efter sex månader. Studierna indikerar att professionella applikationer av klorhexidinlack (10–40 procent) fyra gånger per år har en rotkariespreventiv effekt (preventiv riskreduktion 41–51 procent) på patienter med hög kariesrisk. Effekten av 40-procentig klorhexidinlack är likvärdig med fluorlack (5-procentig natriumfluorid) applicerad med samma frekvens [4-5].

Frekventa applikationer av 1-procentig klorhexidinlack, minst sex gånger per år, bedöms ge en låg till måttlig kariespreventiv tilläggseffekt.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga biverkningar är rapporterade i dessa studier.

Hälsoekonomisk bedömning

Vid förhöjd risk för rotkaries har professionella behandlingar med klorhexidinlack minst sex gånger per år en låg till måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt, vilket genererar en måttlig kostnad per vunnen effekt. Det hälsoekonomiska underlaget utgörs av en skattning som är baserad på en expertgruppsbedömning.

Referenser

  1. SBU. Caries Diagnosis, Risk Assessment and Non-operative Treatment of Early Caries Lesions. The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU report No 188 In Swedish. 2007.
  2. Baca, P, Clavero, J, Baca, AP, Gonzalez-Rodriguez, MP, Bravo, M, Valderrama, MJ. Effect of chlorhexidine-thymol varnish on root caries in a geriatric population: a randomized double-blind clinical trial. J Dent. 2009; 37(9):679-85.
  3. Tan, HP, Lo, EC, Dyson, JE, Luo, Y, Corbet, EF. A randomized trial on root caries prevention in elders. Journal of dental research. 2010; 89(10):1086-90.
  4. Schaeken, MJ, Keltjens, HM, Van Der Hoeven, JS. Effects of fluoride and chlorhexidine on the microflora of dental root surfaces and progression of root-surface caries. Journal of dental research. 1991; 70(2):150-3.
  5. Banting, DW, Papas, A, Clark, DC, Proskin, HM, Schultz, M, Perry, R. The effectiveness of 10% chlorhexidine varnish treatment on dental caries incidence in adults with dry mouth. Gerodontology. 2000; 17(2):67-76.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Övergripande frågor
Nils Oscarson
070-162 37 78

Vetenskaplig granskning
Anders Jakobsson
075-247 38 33