/
/
/

Förhöjd risk för rotkaries

  • Tillstånd: Förhöjd risk för rotkaries
  • Åtgärd: Fluorlack minst 2 gånger per år

Rekommendation

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • Icke-göra
  • FoU
  • Vad betyder siffrorna?

 

Motivering till rekommendation

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa och/eller förebygga sjukdomar. Fluorlackningar har en måttlig kariesförebyggande tilläggseffekt till daglig tandborstning med fluortandkräm och har därmed en positiv påverkan på den orala hälsan. Socialstyrelsen har bedömt att kostnaden per vunnen effekt är låg till måttlig. Lackningens tilläggseffekt har bedömts av Socialstyrelsens expertgrupp eftersom det vetenskapliga underlaget är bristfälligt.

Hur allvarligt är tillståndet?

Tillståndet innebär att en person har behov av en intervention för att bevara sin orala hälsa och/eller förebygga sjukdomar.

Vilka studier ingår i granskningen?

Det vetenskapliga underlaget saknas eller är otillräckligt och Socialstyrelsen kan därför inte evidensgradera slutsatserna. I stället har en expertgrupp tagit ställning till behandlingens effekter utifrån bästa tillgängliga kunskap.

Vilken effekt har åtgärden?

Slutsats:

  • För vuxna med förhöjd risk för rotkaries har behandlingar med fluorlack minst två gånger per år en måttlig förebyggande tilläggseffekt (expertgruppsbedömning).

SBU [1] identifierade inga studier som behandlar prevention av rotkaries genom professionella applikationer av fluorlack men konstaterar att

  • professionella behandlingar med fluorlack minst två gånger per år har en kariesförebyggande effekt på unga permanenta tänder, också vid samtidig användning av fluortandkräm (SBU evidensstyrka 3)
  • den kariesförebyggande effekten på mjölktänder, i grupper med hög kariesrisk eller hög kariesaktivitet liksom hos vuxna, är inte tillräckligt studerad för att man ska kunna dra några slutsatser (SBU evidensstyrka 4).

Socialstyrelsens bedömning av effekten av fluorlackningar för att förebygga rotkaries bygger på underlaget avseende prevention av kronkaries (måttlig effekt) och på nedanstående studier av låg till medelhög kvalitet avseende prevention av rotkaries.

I en randomiserad kontrollerad studie [2] (ett år, 44 kariesaktiva revisionspatienter, medelålder 44 år, lågt bevisvärde) visas en relativ riskreduktion på 56 procent på rotkaries av fluorlackningar och professionella tandrengöringar var tredje månad, jämfört med enbart professionella tandrengöringar. En studie med ett lågt bevisvärde av Ravald och Birkhed [3] identifierades inte i SBU:s genomgång [1]. Studien inkluderade 99 personer, 33–76 år gamla, och jämförde under två år effekten avseende prevention av rotkaries med fluorlackningar (5-procentig natriumfluorid) eller penslingar med 0,4-procentig tennfluoridgel tre–fyra gånger per år, samt dagliga sköljningar med 0,05-procentig natriumfluoridlösning. Ingen skillnad i incidensen av rotkaries ses mellan de olika interventionsgrupperna. En indirekt jämförelse med effekten av dagliga 0,05-procentiga natriumfluoridsköljningar för personer 60 år och äldre kan göras med Fure med flera [4] och Wallace med flera [5] som fann en relativ riskreduktion på 64–71 procent för sköljningar. Eftersom den preventiva effekten av fluorlackningar tre–fyra gånger per år var jämförbar med den av dagliga 0,05-procentiga natriumfluoridsköljningar i studien av Ravald och Birkhed [3], kan man anta att fluorlackning har en preventiv tilläggseffekt vid samtidig användning av fluortandkräm. En senare RCT [6] med medelhögt bevisvärde studerade effekten av lackning med 5 % flourlack 4 ggr per år i en grupp institutionsboende, Av försökspersonerna kvarstod vid studiens slut 55 personer i kontrollgruppen och 49 i försöksgruppen. Efter tre år hade försöksgruppen utvecklat 0,9 kariesskador på rotytor att jämföra med kontrollgruppens 2,5 ( PF =64%).

Sammantaget indikerar studierna att professionella applikationer av fluorlack två–fyra gånger per år har en preventiv effekt på kronkaries och att effekten på rotkaries är liknande. Fluorlackningar tre–fyra gånger per år ger en preventiv effekt liknande den som ses för dagliga sköljningar med 0,05-procentig natriumfluoridlösning. Det är rimligt att anta att fluorlackningar minst två gånger per år har en låg till måttlig preventiv effekt på rotkaries.

Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter?

Inga biverkningar är rapporterade i dessa studier.

Hälsoekonomisk bedömning

Vid förhöjd risk för rotkaries har fluorlackningar två gånger per år en måttlig förebyggande tilläggseffekt och genererar en låg till måttlig kostnad per vunnen effekt. Kostnaderna är beräknade som åtgärder vid två besök per år hos en tandhygienist. Fluorlackning i kombination med andra åtgärder och tandvårdsbesök medför en lägre merkostnad. Det hälsoekonomiska underlaget utgörs av en skattning som är baserad på en expertgruppsbedömning.

Referenser

  1. SBU. Prevention of Dental Caries. A Systematic review. The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU report No161 In Swedish. 2002.
  2. Schaeken, MJ, Keltjens, HM, Van Der Hoeven, JS. Effects of fluoride and chlorhexidine on the microflora of dental root surfaces and progression of root-surface caries. J Dent Res. 1991; 70(2):150-3.
  3. Ravald, N, Birkhed, D. Prediction of root caries in periodontally treated patients maintained with different fluoride programmes. Caries Res. 1992; 26(6):450-8.
  4. Fure, S, Gahnberg, L, Birkhed, D. A comparison of four home-care fluoride programs on the caries incidence in the elderly. Gerodontology. 1998; 15(2):51-60.
  5. Wallace, MC, Retief, DH, Bradley, EL. The 48-month increment of root caries in an urban population of older adults participating in a preventive dental program. J Public Health Dent. 1993; 53(3):133-7.
  6. Tan, HP, Lo, EC, Dyson, JE, Luo, Y, Corbet, EF. A randomized trial on root caries prevention in elders. Journal of dental research. 2010; 89(10):1086-90.

Arbetsmaterial

Arbetsmaterial för vetenskaplig granskning (inklusive tabeller)

 

Kontakt

Övergripande frågor
Nils Oscarson
070-162 37 78

Vetenskaplig granskning
Anders Jakobsson
075-247 38 33