Varför vi tar fram nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer fokuserar på områden eller sociala insatser och medicinska åtgärder där behovet av vägledning är som störst för beslutsfattare, socialtjänstpersonal och tand-, hälso- och sjukvårdspersonal.

Det kan exempelvis vara områden där kunskapsläget är osäkert, där förhållandet mellan kostnader och nytta är osäkert eller där omotiverade praxisskillnader finns. Ett annat skäl är att stödja utvecklingen av en evidensbaserad praktik. En nationell riktlinje ska fokusera på de frågeställningar där behovet av vägledning är störst och är inte tänkt att täcka in alla frågeställningar inom ett område. En nationell riktlinje är inte ett vårdprogram, men kan vara ett stöd när exempelvis landstingen skapar vårdprogram eller när kommuner och landsting tar fram gemensamma planer inom ett riktlinjeområde.

Socialstyrelsen fattar beslut om vilka riktlinjer som ska tas fram. Ibland kan det även komma ett direkt uppdrag från regeringen att myndigheten ska ta fram nationella riktlinjer för ett visst område.

Varför vi tar fram nationella riktlinjer för vuxentandvård

Behovet av tandvård är fortsatt stort även om munhälsan i Sveriges har förbättrats under de senaste årtiondena. Tandvårdens uppgift är att stödja individer att behålla god munhälsa, verka för att individer blir friska från sjukdomar samt att återställa god bettfunktion hos individer. Det finns praxisskillnader när det gäller vilken behandling som erbjuds och därmed ett behov av vägledning. De nationella riktlinjerna ger tandvården hjälp att välja ut och erbjuda den vård som gör största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad.

Uppdraget att ta fram nationella riktlinjer för vuxentandvården gavs av regeringen till Socialstyrelsen 2007.

Hur vi tar fram nationella riktlinjer för vuxentandvård

De nationella riktlinjerna för vuxentandvården har tagits fram i en transparent process av oberoende expertis och företrädare för Socialstyrelsen. I princip har experterna stått för värdering av kunskapsunderlag och framtagande av rekommendationer, medan Socialstyrelsen har stått för struktur och arbetsprocessens utformning samt det slutliga arbetet med att sammanställa allt material.

Socialstyrelsens projektledningsgrupp har haft det övergripande ansvaret för samordningen av prioriteringsarbetet och har också tagit slutlig ställning till prioriteringarna och övriga rekommendationer. Socialstyrelsens generaldirektör har därefter godkänt materialet och beslutat om publicering av de slutliga riktlinjerna.

Kontakt

Sofia Orrskog
075-247 32 69