Om tandvårdsriktlinjerna

En revidering av de nationella riktlinjerna för vuxentandvård pågår. Riktlinjerna är ett stöd för beslutsfattare på olika nivåer inom tandvården.

I vilken fas är arbetet med riktlinjerna?

Första steget i arbetet är att definiera vilka frågeställningar som ska ingå i riktlinjerna. Detta påbörjades under hösten 2017 och beräknas pågå fram till sommaren 2018. Därefter kommer Socialstyrelsen påbörja arbetet med att ta fram de kunskapsunderlag som ligger till grund för rekommendationerna. Fram tills dess att remissversionen av de reviderade riktlinjerna publiceras är det de befintliga nationella riktlinjerna för vuxentandvård som är gällande. Här finns mer information om hur vi tar fram riktlinjerna.

Varför revideras riktlinjerna?

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att ta fram nationella riktlinjer inom flera sjukdomsområden. Detta för att tandvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten i större omfattning ska kunna erbjuda en kunskapsbaserad vård och omsorg. Nationella riktlinjer för vuxentandvård publicerades första gången 2011.

Behovet av tandvård är fortsatt stort, även om Sveriges munhälsa har för-bättrats under de senaste årtiondena. Tandvårdens uppgift är att stödja individer till att bibehålla en god munhälsa, bli friska från sjukdomar och återställa god bettfunktion.

De rekommendationer som tas fram i de nationella riktlinjerna ger tandvården hjälp att välja och erbjuda den vård som är effektiv, enhetlig och ger största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad.

I riktlinjerna ingår också indikatorer för god tandvård som gör det möjligt både för vårdgivaren och Socialstyrelsen att följa upp och utvärdera vården. De ger även stöd för att utveckla och förbättra arbetet på tandvårdsklinikerna.

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

Riktlinjernas rekommendationer ska ge vägledning för beslut på gruppnivå i lednings- och styrningsfrågor. De kan till exempel vara underlag vid fördelning av resurser eller när tandvården ska ändra ett arbetssätt eller en organisation. De kan också vara underlag när tandvården tar fram regionala och lokala vårdprogram.

Riktlinjerna tydliggör att vissa behandlingar bör införas eller få ökade resurser medan andra bör minskas eller avvecklas. Det blir också möjligt för beslutsfattare på olika nivåer att fördela resurserna bättre efter olika gruppers behov.

Rekommendationerna ligger även till grund för vilka behandlingar som er-sätts enligt det statliga tandvårdsstödet. TLV, Tandvårds- och läkemedels-förmånsverket, använder riktlinjerna som underlag i sitt arbete med det statliga tandvårdsstödet.

Hur kommer patienterna och deras närstående att påverkas?

Riktlinjerna innebär att tandvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker tandvård. Riktlinjerna medför även att tandvården blir mer likvärdig oavsett var man bor eftersom vårdgivarna får samma kunskap att utgå ifrån.

Projektledning

  • Faktagruppsordförande, Sven Bågesund
  • Faktagruppsordförande, Göran Dahllöf
  • Faktagruppsordförande, Katri Ståhlnacke
  • Faktagruppsordförande, Katharina Wretlind
  • Prioriteringsordförande, Hans Östholm
  • Projektledare, Socialstyrelsen, Sofia Orrskog
  • Delprojektledare, Socialstyrelsen, Gabriella Beckvid Henriksson
  • Delprojektledare, Socialstyrelsen, Ulrika Sandahl 

Kontakt

Sofia Orrskog
075-247 32 69