Patientundervisning - metoder för beteendepåverkan

Den som har genomgått en undersökning behöver på något sätt få information av tandvården om sitt munhälsotillstånd. Informationen kan ges utifrån ett individuellt anpassat förhållningssätt, exempelvis ett hälsofrämjande samtal där en motiverande samtalsteknik kan vara en kommunikationsmetod.

För den som av tandläkaren eller tandhygienisten bedöms vara oralt frisk (med eller utan riskfaktorer för sjukdom) kan en hälsofrämjande och sjuk-domsförebyggande återkoppling vara tillräcklig. För personer som bedöms ha en hög sjukdomsrisk eller som har en aktiv pågående sjukdom och där beteendeförändring är nödvändig, finns däremot andra metoder för att före-bygga eller behandla tillståndet. Det är metoder med varierande effekt och innehåll, från standardiserade råd till metoder som har en tydlig beteendemedicinsk inriktning.

Här kan du läsa mer om de olika alternativen för patientundervisning.

Frisk person med eller utan riskfaktorer – hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling

Syftet med åtgärden är att främja goda och förebygga ogynnsamma munhälsobeteenden för att öka personens delaktighet till god munhälsa. Hälsofrämjande metoder utgår från ett hälsofrämjande perspektiv och gäller här vuxna personer utan en känd munrelaterad sjukdom, med eller utan riskfaktorer.

Den hälsofrämjande åtgärd som Socialstyrelsen tar upp här är en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling som tar cirka 5 minuter och exempelvis kan läggas i anslutning till en undersökning.

Rekommendation om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling
Tandvården bör

Personer med munrelaterad sjukdom – åtgärder med syfte att förändra beteenden

Vid en hög sjukdomsrisk eller en aktiv, pågående sjukdom är personens medverkan viktig. Den kan ha stor, ibland avgörande, betydelse för hur väl en behandling lyckas och för den långsiktiga munhälsan. Patientundervisningen har en central roll för att öka personens delaktighet.

På senare tid har det kommit ny kunskap som på sikt kan komma att påverka patientundervisningen. För tandvårdens del har det till exempel visats i studier att behandlingsstrategier som bygger på social kognitiv teori [1– 3] har varit framgångsrika när det gäller att mer långsiktigt förbättra en persons munhygienbeteende.

I det här avsnittet har Socialstyrelsen därför valt att ta upp ett antal centrala rekommendationer som myndigheten bedömer kommer att påverka klinisk praxis på sikt. Rekommendationerna gäller vuxna personer med munrelaterad sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där munhygien, tobak (rökning) eller matvanor bedöms som riskfaktorer.

Munhygienen har stor betydelse bland annat vid behandling av parodontit. Även rökning har, förutom en allmän hälsoskadlig effekt, en negativ påverkan vid parodontit. Ogynnsamma matvanor och framför allt socker är starkt kopplade till karies. För att komma fram till rekommendationerna om det bästa sättet att påverka tobaksvanor och negativa matvanor, har Socialstyrelsen i tandvårdsriktlinjerna delvis använt det vetenskapliga underlag som de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder bygger på.

Åtgärder med syfte att förändra beteenden delas in i:

  • Standardiserad rådgivning i cirka 5 minuter som innebär korta allmänna råd som inte är individuellt anpassade.
  • Rådgivande samtal med eller utan uppföljning som innebär mer av ett samtal eller dialog med patienten och är mer individuellt anpassad än standardiserad rådgivning. Rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än standardiserad rådgivning.
  • Beteendemedicinsk prevention och behandling innebär en strukturerad patientundervisning som i regel integreras med övrig behandling och har en uttalad teoribaserad grund. Åtgärden är ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivning, men behöver inte vara det. För att kunna genomföra åtgärden krävs speciell kompetens och utbildning.

Socialstyrelsen bedömer att tre delar är nödvändiga för att utföra åtgärden. Den tandhygienist eller tandläkare som genomför patientundervisning enligt metoden bör ha kunskap och praktisk färdighet i:

  • Den sjukdom som en beteendeförändring syftar till att påverka.
  • Den metod som är lämplig för att på ett effektivt sätt kommunicera med patienten.
  • De teorier och metoder som ligger till grund för att påverka människors beteenden.

Rekommendationer om munrelaterad sjukdom och bristande munhygien

Tandvården bör

Tandvården bör undvika att

Rekommendationer om munrelaterad sjukdom, kost och socker
Tandvården kan

Tandvården bör undvika att

Rekommendationer om munrelaterad sjukdom och rökning
Tandvården bör

Tandvården kan

Referenser

  1. Bandura, A. Self-Efficacy: the exercise of control. New York: W.H. Freeman and Company; 1997.
  2. Bandura, A. Health Promotion by Social Cognitive Means. Health Education & Behavior 2004;31:143–64.
  3. Baranowski, T, Perry L C, Parcel S G. How Individuals, Environ-ments and Health Behavior Interact: Social Cognitive Theory. I: Glans K, Rimer B K, Lewis F, red. Health Behavior and Health Edu-cation: theory, research, and practice. 3 uppl. San Francisco: Jossey-Bass; 2002. s. 165–209.