Karies

De flesta personer drabbas någon gång i livet av karies, men risken varierar från person till person. I dag ägnar tandvården en stor del av arbetstiden till att göra om redan utförd vård, till exempel att byta ut defekta fyllningar.

I tandvårdens uppdrag ingår självklart även att erbjuda stöd och hjälp till personer för att förhindra karies, men också att bromsa en skada till följd av karies innan den är så stor att den behöver lagas. Förebyggande insatser är viktiga, både rent samhällsekonomiskt men också för att personer i allmänhet sannolikt önskar en god munhälsa och helst undviker att behöva laga en tand.

Att identifiera risk, riskfaktorer och sjukdomsaktivitet för karies hos den enskilda personen är grundläggande inför en behandling. För de personer som bedöms ha en ökad risk för karies eller visar tydliga tecken på aktiv kariessjukdom, ger en orsaksutredning ett bra stöd vid behandling. Reparation av en enstaka tand påverkar inte personens kariessjukdom i stort. Det är därför viktigt att förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder sätts in parallellt med operativa åtgärder (exkavering och lagning) för att motverka fortsatt sjukdomsutveckling i bettet. Förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder beskrivs även i området patientundervisning.

I området karies (kron- och rotkaries) ingår:

  • risk och förhöjd risk för karies
  • tidig karies med risk för progression
  • karies som kräver att skadad tandsubstans tas bort.

Åtgärder vid risk och förhöjd risk för karies och vid initial karies med risk för progression

Alla personer riskerar att utveckla karies och personer med befintliga, aktiva eller nytillkomna initiala kariesskador löper en ökad risk att få nya kariesskador och att befintliga, initiala skador förvärras. I det här avsnittet har Socialstyrelsen tagit med rekommendationer om förebyggande åtgärder som syftar till att förhindra att kariesskador uppstår, eller att bromsa tidiga skador så att tandlagning kan undvikas.

Åtgärderna gäller personer med normal salivfunktion och inkluderar både egenvård och professionell tandvård. De flesta åtgärder ska ses som alternativ till varandra och som tillägg till tandborstning två gånger dagligen med fluortandkräm.

Av samtliga rekommendationer inom området har myndigheten valt att lyfta fram ett antal centrala rekommendationer.

Rekommendation karies
Tandvården bör

För de personer som tandvården bedömer har en förhöjd risk för karies, samt de med en initial risk för kariesprogression, har Socialstyrelsen ytterligare rekommendationer (se översikt av ett antal rekommendationer vid förhöjd risk för kron- och rotkaries samt initial kron- och rotkaries med risk för progression.)

Åtgärder vid kariesskada som kräver operativ åtgärd

När en kariesskada har nått en viss storlek är det nödvändigt att, utöver fö-rebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder, avlägsna den kariesskadade vävnaden (exkavering) för att bromsa en fortsatt skada på tandytan. Genom att därefter försluta kaviteten med tandfyllningsmaterial, återställs funktion och estetik. Kariesskadad tandsubstans kan avlägsnas med olika metoder som exempelvis ett handinstrument (exkavator), borr, laser (Er: YAG), eller kemo-mekanisk exkavering. Det senare innebär att kariesskadad vävnad (dentin) först behandlas kemiskt och därefter avlägsnas med handinstrument.

Rekommendationer – kariesskada som kräver operativ åtgärd
Tandvården bör

Tandvården bör

Tandvården kan

Tandvården bör