/
/
/

Landstingens tandvårdsstöd

Landstingen ansvarar för tandvård till patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och tandvård till barn och ungdomar. Dessa tandvårdsstöd hanteras av landstingen eller regionerna och ges antingen till hälso- och sjukvårdsavgift, är avgiftsfria eller har en viss avgift.

De tandvårdsstöd som ges till hälso- och sjukvårdsavgift är tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, nödvändig tandvård, tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling och oralkirurgiska åtgärder.

De tandvårdsstöd som är avgiftsfria är uppsökande verksamhet och tandvård till barn och ungdomar.

Tandvård till asylsökande och papperslösa är avgiftsfri för personer upp till 18 år, därefter tas en viss avgift ut.  

När det gäller dessa tandvårdsstöd kan landstingen och regionerna i vissa fall ha gjort egna anpassningar utifrån gällande regelverket. Det är därför viktigt att du som arbetar inom tandvården tar reda på vad som gäller.

Tandvård vid långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå tandvårdsbehandling på grund av vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar kan ha rätt till tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift.

Använd föreskrifterna och läkarintyget vid bedömningen

De sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till tandvårdsstöd anges i tandvårdsförordningen (1998:1338). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS:2012:17) om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ska användas vid bedömningen av om en patient har rätt till stödet.

I vårt meddelandeblad Nya föreskrifter om tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning finns mer information om bestämmelserna i föreskrifterna.

I föreskrifterna ingår det även en blankett där läkare ska styrka sjukdomen eller funktionsnedsättningen och i regel också göra en bedömning av personens funktionstillstånd. Läkarintyget skickas av läkaren, tandläkaren eller patienten, till den enhet som ansvarar för tandvården i landstinget eller regionen där man bor.

Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

Nödvändig tandvård

Äldre och funktionshindrade kan få nödvändig tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. Vilka som omfattas framgår av tandvårdslagen (1985:125).

Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling omfattar patienter med vissa sjukdomar under en begränsad tid. Stödet ges till hälso- och sjukvårdsavgift och riktar sig till personer som har ett tillfälligt ökat behov av tandvård på grund av sjukdom. Ett antal sjukdomar omfattas vilket framgår av tandvårdsförordningen (1998:1338).

Oralkirurgiska åtgärder

Landstingens tandvårdsstöd för oralkirurgi ges till hälso- och sjukvårdsavgift och omfattar utredningar samt behandlingar som kräver de tekniska och medicinska resurser som finns på ett sjukhus. De oralkirurgiska åtgärder som omfattas av stödet framgår av tandvårdsförordningen (1998:1338).

Uppsökande verksamhet

Äldre och funktionshindrade kan få uppsökande verksamhet. Vilka som omfattas framgår av tandvårdslagen (1985:125). Uppsökande verksamhet är avgiftsfri. 

Tandvård till barn och ungdomar

Alla barn och ungdomar ska enligt tandvårdslagen (1985:125) kallas till regelbunden, fullständig och avgiftsfri tandvård till och med det år de fyller 19.

Tandvård till asylsökande

Enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera ska landstingen erbjuda asylsökande barn och ungdomar upp till 18 år hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning som barn som är bosatta inom landstingsområdet. Samma rätt har barn till papperslösa personer enligt den nya lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Vuxna asylsökande och papperslösa personer som är äldre än 18 år har enligt samma lagstiftning rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som bedöms vara omedelbart nödvändig. De har även rätt till tandvård ifall en måttlig fördröjning kan medföra allvarliga följder och ett mer omfattande vårdbehov. Enligt förordningen (2013:412) om vårdavgifter med mera tas en avgift på 50 kronor ut för behandling hos tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet.