/
/

Tandhygienister och röntgendiagnostik

Här ger Socialstyrelsen förtydligande om regelverket för tandhygienistens arbete med röntgendiagnostik.

Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:31) om röntgendiagnostik ska den radiologiska ledningsfunktionen för verksamhet med odontologisk röntgendiagnostik med användning av apparater med en högsta rörspänning som inte överstiger 75 kV och som är avsedda för intraoralt placerade bildmottagare, innehas av en legitimerad tandläkare.

Den tandläkare som innehar den radiologiska ledningsfunktionen har, enligt föreskrifterna (SSMFS 2008:35) om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserad strålning, ett övergripande inflytande på bedömning av berättigande, optimering, arbetsmetoder, personalens kompetens, samarbete med företrädare för andra specialiteter och klinisk utvärdering av resultaten. Med person som innehar radiologisk ledningsfunktion enligt dessa föreskrifter avses inte verksamhetschefen i linjeorganisationen. Det kan vara samma person, men behöver inte vara det.

Vårdgivarens ansvar

Vårdgivaren ansvarar för hur det kliniska arbetet planeras och organiseras. Således kan en vårdgivare i samarbete med den som innehar radiologisk ledningsfunktion besluta om hur det radiologiska arbetet ska bedrivas.

Tandhygienistens arbete med röntgendiagnostik

För att bedriva radiologiskt arbetet krävs tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. En tandhygienist kan få tillstånd att inneha röntgenapparatur i en egen verksamhet men den radiologiska ledningsfunktionen måste tilldelas en legitimerad tandläkare. Den tandhygienist som arbetar i egen verksamhet är också sin egen vårdgivare.

Tandhygienistens formella kompetens

En legitimerad tandhygienist har allmänt sett formell kompetens att undersöka, diagnostisera och i viss utsträckning behandla karies och tandlossningssjukdom. I samband med att en undersökning görs av dessa tillstånd, krävs i de flesta fall, att även en röntgenundersökning görs av tänder och tändernas stödjevävnader.

Det ligger även inom den legitimerade tandhygienistens formella kompetens att på röntgenbilden registrera och tolka radiografiska tecken på karies och tandlossningssjukdom. Tandhygienisten kan således själv besluta om och utföra röntgenundersökningar på individuell indikation inom dessa områden.

För frågeställningar som inte rör karies eller tandlossningssjukdom krävs att en tandläkare först har gjort en klinisk bedömning beträffande vilka röntgenbilder som ska tas.

För att inte utsätta patienter för mera strålning än nödvändigt bör en röntgenbild inte granskas selektivt, utan hela den radiogradfiska informationen i bilden ska alltid bedömas. Således ska tandhygienisten granska hela den tagna bilden.

Om tandhygienisten vid sin bedömning finner att vävnaderna avviker från vad som kan betraktas som normalt, och om avvikelsen inte är karies eller tandlossningssjukdom, ska röntgenbilden också granskas av tandläkare för ställningstagande av eventuella ytterliggare kompletterande undersökningar eller åtgärder. Detta förutsätter att tandhygienisten har tillräcklig kunskap för att tolka radiografiska tecken på patologi i röntgenbilden även för tillstånd som inte utgör karies eller tandlossningssjukdom. Om tandhygienisten tar på sig denna uppgift ansvarar han/hon för sin bedömning och för att resultatet dokumenteras i journalen.

Om tandhygienisten inte anser sig ha tillräckliga kunskaper för detta ska således samtliga av denna tagna bilder även granskas av tandläkare. Om bilder visas för tandläkare ska tandläkaren dokumentera och signera sin del i processen.

För patientsäkerheten och för att inte orsaka onödig fördröjning av vården är det viktigt att det finns tydliga rutiner för hur konsultation eller remissförfarande för eftergranskning av röntgenbilder tagna av tandhygienist. Om tandhygienisten arbetar i egen verksamhet är det lämpligt att tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2004:11) om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m.

Vid arbete med så kallad teamtandvård bör lämpliga rutiner utformas på kliniken för hur konsultationer ska ske och dokumenteras.