Statistiken om föräldrars rökvanor under barnets första levnadsår ger ett kunskapsunderlag som stöd för åtgärder för att minska rökningen i denna grupp.
Studier har visat att det finns ett samband mellan tobaksrök i miljön och utveckling av luftvägssjukdomar hos barn. Barn som utsätts för tobaksrök får fler luftvägsinfektioner, fler öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än barn som inte exponeras. Epidemiologiska studier har också visat att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om mamman röker under graviditeten och/eller om någon av föräldrarna röker sedan barnet fötts.
Statistiken innehåller uppgifter om rökvanor hos föräldrar till barn födda under ett kalenderår, i hela landet såväl som i län och kommuner. Uppgifterna samlas in på samtliga barnavårdscentraler. Statistiken avser om modern, fadern eller någon annan i barnets hem röker, dels när barnet är 0-4 veckor gammalt, dels när barnet är ca åtta månader gammalt.
Statistiken presenteras i publikationen Amning och föräldrars rökvanor. Rapporten ger en samlad bild av två viktiga bestämningsfaktorer för hälsan under det första levnadsåret. Den första rapporten i serien avser barn födda 2007, men visar också utvecklingen sedan mitten av 1980-talet beträffande amning och sedan 1999 beträffande spädbarnsföräldrars rökvanor. Rapporten ingår i Sveriges officiella statistik.
Till och med publiceringsåret 2008 utgavs rapporten Tobaksvanor bland gravida och spädbarnsföräldrar. Statistik om tobaksvanor bland gravida finns sedan publiceringsåret 2009 i rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn.
Insamling av statistiken
Statistik om föräldrarnas rökvanor har rapporterats till Socialstyrelsen sedan 1999. Uppgifter hämtas in fortlöpande vid föräldrarnas ordinarie besök på barnavårdscentralen. Anteckningar görs vid fyra tillfällen, varav två rapporteras till Socialstyrelsen: under första levnadsmånaden samt vid cirka åtta månaders ålder. Uppgifterna förs in i barnhälsovårdsjournalen, som följer barnet även vid en eventuell flytt inom landet. Efter årets utgång görs en sammanställning av journaluppgifter rörande rökvanorna på en särskild blankett. (Blanketten finns som bilaga i rapporten Amning och föräldrars rökvanor.) Journaluppgifterna avser barn födda året dessförinnan, som alltså kunnat följas under ett år. Materialet sammanställs därefter inom respektive sjukvårdsområde innan det rapporteras till Socialstyrelsen.
Bortfall och kvalitet
Genom annan statistikinsamling som sker vid landets barnhälsovårdsenheter vet vi idag att barnavårdscentralerna når cirka 99 procent av alla barn under det första levnadsåret.
Vid uppföljning och rapportering av denna omfattning (cirka 100 000 barn per år) kan man inte utesluta att några journaluppgifter saknas vid den årliga sammanställningen. Bortfallet kan uppskattas till cirka 10 procent. Det finns flera orsaker till bortfallet. För invandrande barn som skrivits in i svensk barnhälsovård efter ett års ålder har man som regel inte tagit upp uppgifter om rökvanor i efterhand. Bortfallet bedöms dock inte ha någon avgörande betydelse för helhetsbedömningen av förekomsten av rökning i hemmet.