/
/

Senaste version av SOSFS 2008:8. Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens handläggning av ärenden om adoption

Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen och ändringsförfattningen. Ändringar visas genom att ändringsförfattningens nummer anges.


Ändrad: SOSFS 2014:8

Tillämpningsområde

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för handläggning och dokumentation av ärenden som rör adoptioner vid tillämpningen av

– 3 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453),

– 6 kap. 6, 7 och 12–15 §§ socialtjänstlagen,

– 11 kap. 1 och 5 §§ socialtjänstlagen i samband med en socialnämnds yttrande till tingsrätten i enlighet med 4 kap. 10 § föräldrabalken, och

– 5 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Den obligatoriska föräldrautbildningen

När en person vill ansöka om medgivande att ta emot ett barn för adoption bör socialnämnden i regel rekommendera att han eller hon genomgår föräldrautbildning innan en ansökan görs.

Föräldrautbildarens kompetens

Kommunen bör förvissa sig om att den föräldrautbildning som anvisas leds av en utbildare som har

– beteendevetenskaplig grundutbildning, t.ex. socionom-, psykolog-, lärar- eller förskollärarutbildning,

– ingående kunskaper på de olika områden som behandlas i det studie- och handledarmaterial för föräldrautbildning som Myndigheten för internationella adoptionsfrågor har utarbetat i samråd med Socialstyrelsen (föräldrautbildningsmaterialet),

– kunskaper om hur en utredning om medgivande att ta emot barn för adoption enligt 6 kap. 12 § socialtjänstlagen (medgivandeutredning) går till,

– erfarenhet av att leda grupper och kan känna igen och hantera gruppprocesser, och

– pedagogiska kunskaper.

Dessutom bör kommunen förvissa sig om att utbildaren

– följer föräldrautbildningsmaterialet,

– kontinuerligt tar del av utvecklingen på de områden som föräldrautbildningsmaterialet omfattar,

– inte ingår i samma handledningsgrupp som den som gör medgivandeutredningen, och

– inte är delaktig i adoptionsförmedling.

Utredarens kompetens

En utredare som handlägger medgivandeutredningar bör ha ingående kunskaper om adoptionsfrågor och föräldrautbildningsmaterialet som Socialstyrelsen har utarbetat. (SOSFS 2014:8)

Medgivandeutredning

Utredningsplan

En medgivandeutredning bör inledas med att en utredningsplan upprättas i samråd med den som ansöker om medgivande att ta emot barn för adoption (sökanden).

Av planen bör utredningens preliminära tidsplan framgå. Planen bör vid behov kompletteras och revideras.

Utredningsrapport

Medgivandeutredningen bör inför socialnämndens beslut sammanställas och dokumenteras i ett beslutsunderlag i form av en utredningsrapport. Den bör utformas i enlighet med formuläret SoSB 58000 (bilaga 1).

Utöver vad som följer av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS bör utredningsrapporten redovisa

– samtliga de omständigheter som är av betydelse för helhetsbedömningen av om sökanden kan anses vara lämpad att adoptera, och

– den information som kan vara av betydelse vid valet av föräldrar till ett visst barn, t.ex. sökandens fritidsintressen och livsåskådning. Om sökanden har särskilda önskemål om barnet, t.ex.

Utredningsområden

Kunskaper och insikter

Utredaren bör ta reda på sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn, deras behov och vad en adoption kan innebära genom att tillsammans med sökanden gå igenom de olika teman som har tagits upp under föräldrautbildningen.

Om sökanden har adopterat barn från utlandet tidigare, bör utredaren ta reda på, om denne har tillräckliga kunskaper och insikter om adoptivbarn, deras behov och vad en adoption kan innebära innan utredaren gör en bedömning av, om personen i fråga behöver delta i föräldrautbildning eller inte.

Ålder

Om sökanden är över 42 år då ansökan görs, bör utredaren klargöra, om det finns särskilda omständigheter som kan vara av betydelse för helhetsbedömningen av, om sökanden är lämpad att adoptera. Sådana omständigheter kan bl.a. vara att

– sökanden har en relation till det barn som ansökan avser,

– enbart den ena parten vid en gemensam ansökan är något över 42 år, eller

– ansökan avser medgivande för adoption av ytterligare ett barn i familjen.

Fysiskt och psykiskt hälsotillstånd

Utredaren bör uppmana sökanden att så tidigt som möjligt under utredningen lämna in en hälsodeklaration och ett läkarintyg.

Om sökanden har eller har haft en sjukdom eller en funktionsnedsättning som kan påverka ett föräldraskap eller, om det annars finns tveksamhet om dennes fysiska hälsa, bör sökanden uppmanas att lämna in ett intyg från en läkare med specialistkompetens inom det aktuella medicinska området. Intyget bör skrivas på formuläret SoSB 58005 (bilaga 2).

Om tveksamheten gäller den psykiska hälsan eller en psykisk funktionsnedsättning, bör sökanden uppmanas att lämna in ett utlåtande om det psykiska hälsotillståndet från en läkare med specialistkompetens i psykiatri eller från en legitimerad psykolog. Utlåtandet bör skrivas på formuläret SoSB 58010 (bilaga 3).

Om utredaren utifrån utlåtanden och läkarintyg inte kan göra en bedömning av hur hälsotillståndet skulle kunna påverka sökandens lämplighet att adoptera, bör utredaren hämta in ett yttrande från Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet).

Personliga egenskaper

Vid utredningen av sökandens personliga egenskaper bör utredaren ta reda på, om sökanden har de förutsättningar som behövs för att kunna tillgodose ett adopterat barns särskilda behov samt, om det finns riskfaktorer som är av betydelse för en bedömning av sökandens förmåga att tillgodose dessa behov.

Stabilitet i parrelationer

Om ett par ansöker om medgivande att adoptera, bör utredaren ta reda på, om de har en stabil relation.

Socialt nätverk

Utredaren bör undersöka, om det i sökandens sociala nätverk finns personer som har möjlighet att vid behov ge stöd och hjälp efter en adoption. Utredaren bör också ha samtal med några av de personer som ingår i detta nätverk.

Sökande som redan har barn

Om sökanden redan har barn, bör utredaren hämta in uppgifter från barnhälsovård, förskola och skola. Utredaren bör ta reda på, om barnet har en god relation till sina föräldrar och hur samspelet mellan barnet och föräldrarna fungerar. Detta kan bl.a. göras genom samtal med barnet, om det är lämpligt med hänsyn till dess ålder och mognad.

Samtal och hembesök

Minst ett av de utredande samtalen med sökanden bör hållas i dennes hem. Om ansökan om medgivande att ta emot ett barn för adoption görs av ett par, bör samtal hållas både med sökandena gemensamt och med var och en för sig.

Referenser

Uppgifter om sökandens personliga egenskaper bör bl.a. hämtas in genom referenser från personer som denne själv hänvisar till (referenspersoner).

Utredaren bör informera varje referensperson om att uppgifterna kommer att ingå i medgivandeutredningen.

Uppgifterna bör hämtas in skriftligen och följas upp i ett fördjupande samtal med varje referensperson.

Registeruppgifter

Uppgifter ur socialtjänstens register samt ur polisens misstanke- och belastningsregister bör hämtas in tidigt i utredningen.

Sökanden bör uppmanas att komma in med

– utdrag ur socialtjänstens register från tidigare bosättningskommuner, om sökanden har flyttat till en ny kommun under de senaste två åren, 

– ett utdrag från Försäkringskassans register som visar eventuella sjukskrivningsperioder och eventuell sjukersättning eller aktivitetsersättning tio år tillbaka i tiden, samt

– ett utdrag som visar eventuella uppgifter om sökanden i Kronofogdemyndighetens register.

Utredaren bör endast beakta sådana registeruppgifter som är av betydelse för bedömningen av, om sökanden kan anses vara lämpad att adoptera. (SOSFS 2014:8)

Utredarens förslag till beslut

Utredarens förslag till beslut bör inte tas med i utredningsrapporten utan skrivas i ett separat dokument.

Beslut om medgivande

Beslutets innehåll

Ett beslut om att lämna medgivande att ta emot ett barn för adoption bör innehålla information om att

– medgivandet upphör att gälla, om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det att medgivandet lämnades,

– sökanden är skyldig att anmäla till socialnämnden, om dennes omständigheter ändras mer väsentligt under den tid medgivandet gäller,

– sökanden behöver hämta in socialnämndens samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då ett visst barn har föreslagits för adoption,

– den som vill adoptera ett barn från utlandet ska anlita en auktoriserad sammanslutning för adoptionsförmedling, och

– Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ska pröva om förfarandet är godtagbart innan barnet lämnar sitt ursprungsland, i de fall en auktoriserad sammanslutning inte behöver anlitas enligt 4 § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Socialnämnds bifall trots förslag om avslag

Om socialnämnden fattar beslut om att bevilja medgivande fastän utredaren har föreslagit att ansökan ska avslås, bör skälen till det bifallande beslutet noga utvecklas.

Protokollsutdrag och intyg

Om ett medgivande lämnas, bör sökanden få ett utdrag ur protokollet som visar detta samt en kopia av utredningsrapporten. Sökanden bör även få ett intyg om medgivandet som innehåller samma information som protokollet.

Väsentligt ändrade omständigheter

Om något inträffar som innebär en mer väsentlig förändring i sökandens förhållanden under den tid ett beslut om medgivande gäller, bör en kompletterande utredning göras. En sådan väsentlig förändring kan t.ex. vara arbetslöshet, sjukdom eller ändrade familjeförhållanden. Utredaren bör ta reda på, om det fortfarande finns förutsättningar för ett medgivande eller om medgivandet ska återkallas enligt 6 kap. 13 § socialtjänstlagen.

Samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta

Sökanden bör kallas till ett personligt möte då ett visst barn har föreslagits för adoption och socialnämnden ska pröva om samtycke ska ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta enligt 6 kap. 14 § socialtjänstlagen eller 3 § lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.

Planering av uppföljning

I samband med mötet om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta bör utredaren informera sökanden om det stöd kommunen är skyldig att ge

– enligt 6 kap. 7 § socialtjänstlagen innan beslut har fattats om adoption, och

– enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen efter att beslut om adoption har fattats.

Vid mötet kan det vara lämpligt att planera hur och när en uppföljande kontakt ska tas sedan barnet har tagits emot i sökandens hem.

Om barnet som föreslås för adoption inte har uppnått skolåldern, bör utredaren be om sökandens samtycke till att barnhälsovården informeras.

Uppföljning av adoptionsbeslut

Om beslut om adoption ska fattas av svensk domstol efter att barnet har tagits emot i Sverige, bör socialnämnden bevaka att sökanden ansöker om adoption.

Om Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ska godkänna ett beslut som har fattats i ett annat land, bör socialnämnden bevaka att sökanden ansöker om godkännande.

Socialnämnden bör även följa upp utgången av den prövning som 2008:8 domstolen eller Myndigheten för internationella adoptionsfrågor gör.

Yttrande till domstol

Utredningsplan

Om rätten i enlighet med 4 kap. 10 § föräldrabalken begär att socialnämnden ska yttra sig i ett ärende om en internationell eller nationell adoption, bör nämndens utredning inledas med att en utredningsplan upprättas.

Om socialnämnden under de senaste två åren har fattat beslut om att lämna medgivande till att ta emot ett barn för adoption enligt 6 kap. 12 § socialtjänstlagen, kan utredningen som låg till grund för beslutet om medgivande även ligga till grund för yttrandet. I dessa fall kan utredningsplanen begränsas till att ta upp vilka kompletteringar som behöver göras.

Planen bör vid behov kompletteras och revideras.

Upplysningar om barnet

Utredaren bör i förekommande fall hämta in uppgifter om barnet från barnhälsovård, förskola och skola.

När socialnämnden i enlighet med 4 kap. 10 § föräldrabalken söker klarlägga barnets inställning till adoptionen bör utredaren även ta reda på barnets relation och anknytning både till de biologiska föräldrarna och till sökanden.

Planering av uppföljning

I samband med yttrandet bör utredaren informera sökanden om det stöd kommunen är skyldig att ge

– enligt 6 kap. 7 § socialtjänstlagen innan beslut har fattats om adoption, och

– enligt 5 kap. 1 § socialtjänstlagen efter att beslut om adoption har fattats.

Om det inte har gjorts tidigare, kan det vara lämpligt att planera hur och när en uppföljande kontakt ska tas sedan barnet har tagits emot i sökandens hem.

Stöd till adopterade som söker information om sitt ursprung

Om en person begär att få ta del av uppgifter om sin adoption, bör socialnämnden erbjuda honom eller henne råd och stöd i samband med utlämnandet av uppgifterna. Även om de begärda uppgifterna omfattas av sekretess och därför inte kan lämnas ut, bör socialnämnden erbjuda råd och stöd.

Den person det gäller bör också få information om vart han eller hon kan vända sig för att få veta mer om sitt ursprung, t.ex. till adoptionsorganisationen och Myndigheten för internationella adoptionsfrågor.

Bilagor

Beslutsunderlag/Utredningsrapport

Specialistläkarintyg

Utlåtande från läkare med specialistkompetens
i psykiatri/legitimerad psykolog