Detta är en grundförfattning i internetversion. Den finns också i tryckt version. Det är den tryckta utgåvan som gäller.
Om grundförfattningen har ändrats finns den också i konsoliderad form, det vill säga en internetversion där alla ändringar är införda. För att se den, gå då in på länken ”Visa grundförfattning och ändringsförfattningar” (nedan) och "Senaste version” på sidan som följer.
Innehållsförteckning:
Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 och 5 §§ KK (1973:810) om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap, m.m. och beslutar följande allmänna råd.
Föreskrifterna är särskilt markerade genom inramning.
1 § Dessa föreskrifter skall tillämpas av socialnämnden eller någon annan nämnd som kommunfullmäktige bestämt skall fullgöra uppgiften att utreda och fastställa föräldraskap. Föreskrifterna gäller om
- insemination har utförts på en kvinna enligt 6 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. med samtycke från en annan kvinna som vid inseminationstillfället var den inseminerade kvinnans registrerade partner enligt lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap eller sambo enligt sambolagen (2003:376), eller
- befruktning av en kvinnas ägg har utförts enligt 7 kap. lagen om genetisk integritet m.m. med samtycke från en annan kvinna som var den befruktade kvinnans registrerade partner eller sambo vid befruktningstillfället.
2 § I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med assisterad befruktning åtgärder enligt 6 kap. 1 § och 7 kap. 1 § lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Den kvinna som föder ett barn som avlats genom en assisterad befruktning benämns nedan moder. Den kvinna som har samtyckt till en assisterad befruktning benämns förälder.
Av 2 kap. 2 och 8 a §§ föräldrabalken framgår det att socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört ansvarar för att försöka utreda vem som är förälder till barnet och se till att föräldraskapet fastställs i stället för faderskapet.
Om barnet inte är fött
Om en föräldraskapsutredning inleds före ett barns födelse, bör nämnden i den kommun där modern är folkbokförd ansvara för utredningen.
Om modern flyttar till en annan kommun före barnets födelse, bör nämnden behålla ärendet i avvaktan på födseln. Den utredande nämnden bör så snart den fått kännedom om flyttningen underrätta nämnden i den nya folkbokföringskommunen om att en utredning inletts, så att inte denna kommun i onödan tar kontakt med modern. Nämnden i folkbokföringskommunen – dit anmälan om barnets födelse skickas – bör å sin sida när den får reda på att en utredning pågår i en annan kommun se till att den utredande nämnden får del av födelseanmälan. Om tidpunkten för barnets födelse och övriga omständigheter inte påverkar antagandet att den kvinna som bekräftat föräldraskapet är förälder, bör den nämnd som utrett föräldraskapet godkänna bekräftelsen. Om ärendet är komplicerat, kan nämnden flytta över ärendet till den nya folkbokföringskommunen. I 6 kap. finns rekommendationer om nämndens möjlighet att flytta över ett ärende till en annan kommun.
Om barnet inte är folkbokfört
Om barnet inte är folkbokfört, men nämnden bedömer att barnet ändå har hemvist i Sverige, bör nämnden i den kommun där barnet vistas ansvara för utredningen. Nämnden i födelsekommunen – dit underrättelsen från Skatteverket skickas – bör se till att den kommun där barnet vistas – om det är en annan kommun än födelsekommunen – får del av underrättelsen så att den nämnden kan bedöma om barnet kan anses ha hemvist i Sverige.
Om en utredning skall återupptas
Om barnet har flyttat till en annan kommun sedan ett beslut om nedläggning av utredningen fattats, bör nämnden i den kommun som lade ned den ansvara för utredningen, om den skall återupptas. I 6 kap. finns rekommendationer om nämndens möjlighet att flytta över ett ärende till en annan kommun.
Av 1 kap. 9 § föräldrabalken följer att har en assisterad befruktning utförts på modern enligt lagen om genetisk integritet m.m., med samtycke från en kvinna som var moderns registrerade partner eller sambo och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom denna, skall den som har lämnat samtycket anses som barnets förälder.
Om det kan antas att en kvinna skall anses som förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken till ett barn som står under någons vårdnad och som har hemvist i Sverige, är socialnämnden enligt 2 kap. 8 a § föräldrabalken skyldig att försöka utreda om sådant föräldraskap föreligger och, om så är fallet, se till att detta fastställs i stället för faderskapet.
Av 2 kap. 8 och 8 a §§ föräldrabalken framgår det att socialnämnden skall föra protokoll över vad som förekommer vid utredningen av betydelse för föräldraskapsfrågan.
1 § Om ett barn har kommit till genom en assisterad befruktning enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. med samtycke från den kvinna som var moderns registrerade partner eller sambo vid befruktningstillfället, skall utredningen göras i protokoll FÖR, SoSB 52010, (bilaga 1) och, om det behövs, på fortsättningsblad, SoSB 52015, (bilaga 2).
Personligt sammanträffande med parterna
Utredaren bör så snart som möjligt kalla parterna till ett personligt sammanträffande för att de bl.a. skall styrka sin identitet. En kopia av respektive parts legitimationshandling bör sparas i akten. Om utredaren vet vilka parterna är, t.ex. om modern och den presumtive föräldern tidigare har bekräftat föräldraskapet för ett gemensamt barn, kan det dock vara tillräckligt med telefon- och brevkontakter.
Utredaren bör informera parterna om
- vilka regler som gäller för fastställande av föräldraskap,
- den rättsliga och sociala betydelsen av ett fastställt föräldraskap, och
- barnets rätt att få ta del av uppgifter om spermiegivaren enligt 6 kap. 5 § och 7 kap. 7 § lagen om genetisk integritet m.m.
Utredaren bör även informera parterna om den beräknade konceptionstiden, det vill säga den tidsperiod inom vilken en befruktning kan ha ägt rum, och dess betydelse för föräldraskapsutredningen. Konceptionstiden bör beräknas med hjälp av rekommendationerna och födelsevikttabellen i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2004:16) om socialnämndens utredning och fastställande av faderskap.
Samtycke från registrerad partner eller sambo
Av 6 kap.1 § och 7 kap. 3 § lagen om genetisk integritet m.m. följer att det krävs skriftligt samtycke till en assisterad befruktning från moderns registrerade partner eller sambo.
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:13) om assisterad befruktning bör samtycket lämnas på blanketten SoSB 37231 eller SoSB 37251.
Att moderns registrerade partner eller sambo har samtyckt till den assisterade befruktningen bör styrkas genom att parterna visar upp en kopia på det skriftliga samtycket. En kopia på denna handling bör sparas i akten.
Om skriftligt samtycke inte har visats upp, bör utredaren kontakta den läkare som är ansvarig för den assisterade befruktningen för att kontrollera att skriftligt eller muntligt samtycke har lämnats.
Utredaren bör anteckna på vilket sätt det skriftliga eller muntliga samtycket har lämnats under ”Handläggning av utredningen” i protokoll FÖR, SoSB 52010, (bilaga 1).
Om nämnden inte med tillräcklig säkerhet kan bedöma om samtycke till den assisterade befruktningen har lämnats, bör utredaren informera parterna om att nämnden kommer att väcka talan om föräldraskapet i domstol.
Om samtycket till den assisterade befruktningen är styrkt och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har kommit till genom denna befruktning, bör utredaren avsluta utredningen genom att bereda den kvinna som har lämnat samtycket tillfälle att bekräfta föräldraskapet. I 4 kap. finns rekommendationer om bekräftelse av föräldraskap.
Utvidgad utredning
Om utredaren eller någon av parterna är tveksam till om barnet kommit till genom den assisterade befruktning som partnern eller sambon har samtyckt till, bör utredningen utvidgas. Utredaren bör, om ultraljudsundersökning är gjord, beräkna en ny konceptionstid med hjälp av rekommendationerna och ultraljudstabellen i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2004:16) om socialnämndens utredning och fastställande av faderskap.
Om tveksamhet kvarstår om barnet kommit till genom den assisterade befruktningen efter att en ny konceptionstid beräknats, bör utredaren genom den läkare som är ansvarig för den assisterade befruktningen verka för att spermiegivaren genomgår en rättsgenetisk undersökning.
Utredning före barnets födelse
Om modern begär det, bör nämnden inleda en föräldraskapsutredning före barnets födelse. Konceptionstiden kan beräknas med hjälp av rekommendationerna om utredning som påbörjas före barnets födelse i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2004:16) om socialnämndens utredning och fastställande av faderskap. När barnet är fött bör en ny konceptionstid beräknas utifrån födelsevikten. Om den nya konceptionstiden faller inom den tidigare beräknade konceptionstiden, kan en upprättad bekräftelse godkännas utan vidare kontakt med parterna. I 4 kap. finns rekommendationer om bekräftelse av föräldraskap.
Utredning om barnet är dödfött eller avlidet
Nämnden bör inte på eget initiativ inleda en föräldraskapsutredning för ett dödfött barn eller ett barn som har avlidit.
Om parterna begär att nämnden skall inleda en utredning eller slutföra en redan inledd utredning och föräldraskapet inte framstår som komplicerat, kan dock nämnden medverka till att föräldraskapet fastställs genom bekräftelse.
Utredning om modern inte vill medverka
Om modern inte vill medverka i utredningen, bör utredaren samtala med henne om hur viktigt det är för barnet att föräldraskapet blir fastställt, bl.a. ur rättslig och social synvinkel.
Utredaren bör informera modern om
- nämndens skyldighet att försöka utreda och fastställa föräldraskapet,
- utredarens rätt att med stöd av 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) begära uppgifter från utomstående, t.ex. från en vårdinrättning där den assisterade befruktningen kan ha utförts, om det behövs för att utreda föräldraskapet, och
- att barnet inte har rätt till underhållsstöd enligt 4 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd, om modern är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få föräldraskapet fastställt.
Bereda tillfälle att bekräfta
Av 2 kap. 5 och 8 a §§ föräldrabalken framgår det att nämnden bör bereda den kvinna som antas vara förälder till barnet tillfälle att bekräfta föräldraskapet, om föräldraskapsfrågan kan bedömas med tillräcklig säkerhet.
Om kvinnan är tveksam till att bekräfta föräldraskapet, bör hon informeras om att nämnden kommer att väcka talan om föräldraskapet i domstol.
Bekräftelsehandlingen
Av 1 kap. 4 och 9 §§ föräldrabalken framgår det att en bekräftelse av föräldraskapet skall göras skriftligt och bevittnas av två personer. Bekräftelsen skall skriftligen godkännas av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet och av socialnämnden.
Bekräftelsehandlingen bör innehålla de uppgifter som framgår av formuläret SoSB 52000 (bilaga 3).
Parterna bör få var sin kopia av bekräftelsehandlingen.
Om föräldraskapsutredningen påbörjats före barnets födelse, bör barnets namn och personnummer antecknas i bekräftelsehandlingen efter födseln och innan nämnden godkänner bekräftelsen av föräldraskapet.
Nämndens godkännande
Av 1 kap. 4 och 9 §§ föräldrabalken framgår det att socialnämnden endast får lämna sitt godkännande av bekräftelsen av föräldraskapet, om det kan antas att kvinnan skall anses som barnets förälder.
Om det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har kommit till genom den assisterade befruktning som moderns registrerade partner eller sambo har samtyckt till, bör nämnden godkänna bekräftelsen av föräldraskapet.
Om föräldraskapsbekräftelsen upprättas före barnets födelse, bör nämnden inte godkänna den förrän barnet är fött.
Anmälan om gemensam vårdnad
Utredaren bör informera föräldrarna om möjligheten enligt 6 kap. 4 § föräldrabalken att anmäla gemensam vårdnad i samband med att nämnden godkänner bekräftelsen av föräldraskapet. Anmälan kan göras på formuläret SoSB 52005 (bilaga 4).
Av 2 kap. 4 och 8 a §§ föräldrabalken framgår det att socialnämnden i en annan kommun skall, på nämndens begäran, lämna biträde vid utredningen.
Biträde med att höra en presumtiv förälder
Om nämnden begär biträde med att höra en presumtiv förälder, bör den ansvariga nämnden så långt det är möjligt fylla i protokollet i föräldraskapsutredningen och sända det i original till den biträdande nämnden. Den ansvariga nämnden bör behålla en kopia av det. Den biträdande nämnden bör sedan upprätta den presumtiva förälderns del av protokollet.
Biträde med bekräftelsen
Om nämnden begär biträde med bekräftelsen, bör den ansvariga nämnden så långt det är möjligt fylla i bekräftelsehandlingen, SoSB 52000, (bilaga 3) och sända den i original till den biträdande nämnden. Den ansvariga nämnden bör behålla en kopia av den.
Av 2 kap. 3 och 8 a §§ föräldrabalken framgår det att socialnämnden kan flytta över ett ärende till socialnämnden i en annan kommun, om det avsevärt skulle underlätta utredningen. Den andra socialnämnden skall genast underrättas om ett sådant beslut.
Nämnden bör i första hand överväga, om det kan vara tillräckligt att begära biträde från den andra kommunen i stället för att flytta över ärendet.
Nämnden bör i regel inte flytta över ett ärende, om endast en mindre del av utredningsarbetet återstår.
Nämndens bedömning av om ett ärende bör flyttas över till en annan kommun bör så långt möjligt göras i samförstånd med den andra kommunen. Vårdnadshavarens eller en särskilt förordnad vårdnadshavares synpunkter bör beaktas.
Skyddade personuppgifter
Nämnden kan flytta över ärendet, om modern eller barnet har skyddade personuppgifter och utredningen av den anledningen avsevärt skulle underlättas genom att nämnden i en annan kommun än barnets folkbokföringskommun gör utredningen.
Av 2 kap. 8 och 8 a §§ föräldrabalken framgår det att utredningen bör bedrivas skyndsamt. Den skall vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Särskilda skäl
Särskilda skäl kan vara att en utredning återupptas eller påbörjas senare än i samband med barnets födelse, t.ex. vid inflyttning till Sverige. Sådana utredningar bör senast vara slutförda inom ett år från det att utredningen återupptogs eller påbörjades.
Övervägande efter sex månader
Om en föräldraskapsutredning inte är slutförd inom sex månader, bör utredaren rådgöra med en överordnad tjänsteman om
- utredningen skall fortsätta,
- nämnden skall väcka talan om föräldraskapet i domstol, eller
- utredningen skall läggas ned enligt 2 kap. 7 och 8 a §§ föräldrabalken.
Av 2 kap. 7 och 8 a §§ föräldrabalken framgår det att socialnämnden får lägga ned en påbörjad föräldraskapsutredning, om
- det visar sig omöjligt att få erforderliga upplysningar för bedömning av föräldraskapsfrågan,
- det framstår som utsiktslöst att försöka få föräldraskapet fastställt av domstol,
- modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare har lämnat samtycke enligt 4 kap. 5 a § föräldrabalken till adoption av barnet, eller
- det av särskilda skäl finns anledning att anta att fortsatt utredning eller rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa.
Om det är omöjligt att få erforderliga upplysningar
Om det är omöjligt att få erforderliga upplysningar på grund av att modern vägrar att medverka, bör utredaren samtala med henne om hur viktigt det är för barnet att få föräldraskapet fastställt. I 3 kap. finns rekommendationer om nämndens utredning när modern inte vill medverka.
Om det är utsiktslöst att försöka få föräldraskapet fastställt av domstol
Innan nämnden beslutar om att lägga ned en utredning på grund av att det framstår som utsiktslöst att försöka få föräldraskapet fastställt av domstol bör utredaren samråda med en person med goda kunskaper i familje- och processrätt.
Om samtycke till adoption har lämnats
Om modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare har lämnat sitt skriftliga samtycke till adoption av barnet och föräldraskapsutredningen framstår som komplicerad, t.ex. för att det verkar omöjligt att få uppgift om vem som lämnat samtycke till den assisterade befruktningen, bör utredningen i regel läggas ned. I 3 kap. finns rekommendationer om nämndens utredning när modern inte vill medverka.
Om det är till men för barnet eller fara för moderns psykiska hälsa
Innan nämnden beslutar om att lägga ned en utredning på grund av att det finns särskilda skäl att anta att en fortsatt utredning eller rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa bör utredaren hämta in ett utlåtande från en läkare med specialistkompetens i psykiatri eller en legitimerad psykolog.
Information till modern
Utredaren bör informera modern om att nämnden kan återuppta utredningen, om det kommer fram nya omständigheter av betydelse.
Utredaren bör uppmana modern att underrätta nämnden, om hon får kännedom om eller kan erinra sig något som kan ha betydelse för föräldraskapet.
Av 3 och 5 §§ KK om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap m.m. framgår det att innan socialnämnd väcker talan om fastställande av föräldraskap, bör nämnden rådgöra med person som är behörig att vara rättshjälpsbiträde enligt 26 § rättshjälpslagen (1996:1619).
Enligt 3 kap. 14 § andra stycket föräldrabalken väcks talan om fastställande av föräldraskap av barnet. I de fall som avses i 2 kap. 8 a § föräldrabalken förs barnets talan av socialnämnden. Har modern vårdnaden om barnet, får hon alltid föra barnets talan, även om hon inte uppnått myndig ålder. Talan får vidare alltid föras av en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet.
Om nämnden för barnets talan i ett mål om fastställande av föräldraskap, bör som rättegångsombud anlitas en person med goda kunskaper i familje- och processrätt.
Av 12 kap. 2 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) framgår det att handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om föräldraskap inte får gallras.
Enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen får, utan hinder av sekretessen, uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att denne skall få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.
Om den enskilde begär att få ta del av uppgifter hos nämnden om förhållanden av betydelse för att få vetskap om sin biologiska far, bör han eller hon vid utlämnandet erbjudas stöd och information.
Eftersom det kan finnas information i ärendet som den enskilde både kan behöva hjälp med att förstå och att bearbeta bör nämnden även kunna erbjuda efterföljande stödsamtal.
Av 6 kap. 5 § och 7 kap. 7 § lagen om genetisk integritet m.m. följer det att den som har avlats genom en assisterad befruktning med donerade spermier har, om han eller hon uppnått tillräcklig mognad, rätt att ta del av de uppgifter om spermiegivaren som antecknats i sjukhusets särskilda journal. Har någon anledning att anta att han eller hon avlats genom sådan befruktning, är socialnämnden skyldig att på begäran hjälpa denne att ta reda på om det finns uppgifter antecknade i journalen.
Om den enskilde vill ta del av de uppgifter som finns om spermiegivaren i sjukhusets journal, bör nämnden erbjuda sig att hjälpa till att förmedla dessa uppgifter. Om han eller hon vill komma i kontakt med givaren, bör nämnden erbjuda sig att ta den inledande kontakten med denne.
Denna författning träder i kraft två veckor efter den dag då författningen utkom från trycket.
Bilagor
Bilaga 1 (SoSB 52010)
Bilaga 2 (SoSB 52015)
Bilaga 3 (SoSB 52000)
Bilaga 4 (SoSB 52005)