Det här är grundförfattningens internetversion. Det finns också en tryckt version av samma författning. Observera att det är den tryckta versionen som gäller, om den här versionen och den tryckta skiljer sig åt på någon punkt.
I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för tillämpningen av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken.
Tillämpningsområde
Dessa allmänna råd gäller för bostadsutrymmen, t.ex. kök, sovrum, vardagsrum och badrum, samt för sådana lokaler för allmänna ändamål där människor vistas mer än tillfälligt, t.ex. klassrum och lekhallar.
De allmänna råden gäller inte vid extrema väderförhållanden.
Definitioner
I dessa allmänna råd avses med
| operativ temperatur |
medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor |
|
| strålningstemperaturskillnad |
skillnaden mellan två motstående ytors värmestrålning till en viss mätpunkt |
|
| termiskt klimat |
faktorer som påverkar människans värmeutbyte med omgivningen |
|
| verksamhetsutövare |
fysisk eller juridisk person som driver en verksamhet
Kommentar: T.ex. fastighetsägare. |
|
| vistelsezon |
zon i ett rum avgränsad horisontellt 0,1 och 2,0 meter över golv samt vertikalt 0,6 meter från innervägg och 1,0 meter från yttervägg |
Olägenhet för människors hälsa
Vid bedömningen av om det termiska klimatet i ett utrymme innebär olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 § miljöbalken bör riktvärdena i tabell 2 beaktas.
Hänsyn bör även tas till
- personer som är något känsligare än normalt på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder,
- hur utrymmet används,
- vistelsezonen, och
- den samlade bedömningen av utrymmets termiska klimat.
Egenkontroll
Verksamhetsutövaren skall enligt 26 kap. 19 § miljöbalken fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga att olägenheter för människors hälsa uppstår.
Egenkontrollen bör bland annat inkludera
- funktionskontroll av värmesystemet,
- kontrollmätning av inomhustemperaturen,
- nyttjanderättshavarens upplevelse av inomhusklimatet, och
- rutiner för hantering av klagomål.
Utredning
Standardiserade mätmetoder bör användas.
Undersökningen kan göras i två steg. Om den indikerande mätningen över- respektive underskrider värdena i tabell 1 eller drag kan påvisas, bör en utförlig mätning genomföras i enlighet med tabell 2.
Indikerande mätning
Indikerande mätning bör innehålla kontroll och bedömning av lufttemperatur, luftrörelser och golvtemperatur.
Tabell 1. Indikerande värden för fortsatt utredning.
| 1. Lufttemperatur |
Under 20 °C |
| 2. Lufttemperatur |
Över 24 °C
Över 26 °C sommartid |
| 3. Golvtemperatur |
Under 18 °C |
Utförlig mätning
En utförlig mätning bör innefatta de parametrar som redovisas i tabell 2 och som bedöms vara relevanta i det enskilda fallet.
Tabell 2. Värden för bedömning av olägenhet för människors hälsa.
| |
Riktvärden |
Rekommenderade värden |
| 1. Operativ temperatur |
Under 18 °C1 |
20–23 °C2 |
| 2. Operativ temperatur, varaktigt |
Över 24 °C3 |
|
| 3. Operativ temperatur, kortvarigt |
Över 26 °C4 |
|
| 4. Skillnad i operativ temperatur mätt vertikalt 0,1 och 1,1 m över golv |
|
Ej över 3 °C |
5. Strålningstemperaturskillnad
Fönster – motsatt vägg
Tak – golv |
|
Ej över 10 °C
Ej över 5 °C |
| 6. Luftens medelhastighet |
|
Ej över 0,15 m/s5 |
| 7. Yttemperatur, golv |
Under 16 °C6 |
20–26 °C |
1 För känsliga grupper, 20 °C. 2 För känsliga grupper, 22–24 °C. 3 Under sommaren, högst 26 °C. 4 Under sommaren, högst 28 °C. 5 Vid inomhustemperatur över 24 °C kan högre lufthastigheter accepteras. 6 För känsliga grupper, 18 °C.
Samtidigt upphör Allmänna råd 1988:2 Termiskt inomhusklimat, utgivna i den särskilda skriftserien ”Allmänna råd från Socialstyrelsen”, att gälla.