Det här är grundförfattningens internetversion. Det finns också en tryckt version av samma författning. Observera att det är den tryckta versionen som gäller, om den här versionen och den tryckta skiljer sig åt på någon punkt.
I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för tillämpningen av bestämmelserna i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
Definitioner
Med yrkesmässig verksamhet avses i dessa allmänna råd sådan verksamhet som bedrivs kontinuerligt och i förvärvssyfte.
Med anställda avses arbetstagare som har anställningsavtal med de myndigheter som anges i 14 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen. Detta gäller oberoende av vilka arbetsuppgifter dessa arbetstagare utför, dvs. även om de har administrativa eller praktiska uppgifter som inte direkt berör myndighetens verksamhet.
Socialnämndens skyldighet att informera
Socialnämnden bör i enlighet med sin allmänna skyldighet enligt 3 kap. 1 § socialtjänstlagen informera såväl allmänheten som myndigheter och yrkesverksamma om bestämmelserna i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen. Nämnden kan samtidigt lämna information om socialtjänstens arbetssätt.
De som inte omfattas av anmälningsskyldigheten
Av 14 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen följer att myndigheter och anställda som inte är skyldiga att anmäla enligt andra stycket samma paragraf bör anmäla till socialnämnden, om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn kan behöva skydd av nämnden.
Detta förutsätter att det är möjligt med hänsyn till bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt.
Vad är en anmälan?
Alla uppgifter som kommer till socialnämndens kännedom om att ett barn kan befaras fara illa bör ses som en anmälan. Den myndighet eller den person som har gjort en anmälan kan inte återta den. Av 14 kap. 1 § fjärde stycket socialtjänstlagen följer att den som har gjort en anmälan är skyldig att informera nämnden när förhållandena har ändrats. Detsamma gäller för den som har lämnat uppgifter som senare visar sig vara felaktiga.
Information till föräldrarna
Det är som regel lämpligt att den som gör en anmälan enligt 14 kap. 1 § andra eller tredje stycket socialtjänstlagen själv informerar vårdnadshavarna om varför en anmälan görs.
Anmälarens behov av stöd
Arbetsledningen på respektive arbetsplats bör utarbeta rutiner för det stöd den som är anmälningsskyldig kan behöva i samband med att en anmälan övervägs eller har gjorts.
Rutiner för anmälan
Vid myndigheter och yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter bör det finnas rutiner för hur en anmälan skall göras. Den som har ansvaret för verksamheten bör förvissa sig om att all personal känner till när och hur en anmälan skall göras. En aktuell adress- och telefonlista till ansvariga på socialnämnden, socialjouren, om sådan finns, och polisen bör alltid finnas tillgänglig.
En anmälan enligt 14 kap. 1 § andra eller tredje stycket socialtjänstlagen bör göras skriftligt med hänsyn till de ingripande åtgärder av socialnämnden som den kan medföra. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en anmälan per telefon. En sådan muntlig anmälan bör sedan bekräftas skriftligt.
En muntlig anmälan som tagits emot skall enligt 11 kap. 5 § socialtjänstlagen dokumenteras. Socialnämnden bör se till att uppgifterna i den nedskrivna anmälan bekräftas av den som anmält. Detta bör också dokumenteras.
Att ta emot en anmälan
Socialnämnden bör ha rutiner för att kunna ta emot anmälningar från såväl allmänheten som från dem som är skyldiga att anmäla så att
- det under kontorstid alltid finns personal för att ta emot anmälningar,
- den som ringer inte hänvisas till att återkomma vid ett senare tillfälle, och
- fastställda mottagningstider inte begränsar nämndens möjligheter att ta emot information om att ett barn kan behöva dess skydd.
Utanför kontorstid kan ett inspelat band ge besked om vart den som ringer kan vända sig med sina uppgifter, t.ex. socialjour om sådan finns, eller polis. Det kan även vara lämpligt att ta upp inkomna samtal på band för senare avlyssning.
Återkoppling från socialnämnden
Socialnämnden bör till anmälaren bekräfta att anmälan tagits emot och av vem, och telefonnummer till denne. Svenska Kommunförbundet har tagit fram en blankett som kan användas för denna bekräftelse.
Uppgiftsskyldigheten
Enligt 14 kap. 1 § fjärde stycket socialtjänstlagen är de som anges i andra stycket samma paragraf skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse vid utredning av ett barns behov av skydd. Nämnden bör i möjligaste mån precisera vilken typ av uppgifter den önskar få del av. De begärda uppgifterna bör helst lämnas skriftligt, antingen genom att en kopia av relevanta handlingar eller en sammanställning av uppgifterna skickas till handläggaren.
Muntlig information som tagits emot av socialnämnden skall enligt 11 kap. 5 § socialtjänstlagen dokumenteras i akten. Nämnden bör se till att uppgiftslämnaren bekräftar den nedtecknade informationen. Detta bör också dokumenteras.