• 
• Skriv ut

Denna författning innebär en omarbetning av Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1986:43) om legitimation av psykologer för att bättre överensstämma med rådande författningar och utbildningar för hälso-och sjukvårdspersonal inom Norden samt inom EU/EES-området.

För psykologer med svensk utbildning har vissa övergångsbestämmelser tagits bort. 

1. Legitimation för psykologer med svensk utbildning

Bestämmelser om villkor för legitimation av psykolog finns i 2 § lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. Grundvillkoret för att få legitimation som psykolog är avlagd psykologexamen och ett års praktisk psykologtjänstgöring därefter.

Med stöd av 10 § förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. föreskriver Socialstyrelsen verksamhetsområden för den praktiska tjänstgöringen för psykologer (PTP). 

Föreskrifter

Praktiktjänstgöring skall fullgöras inom verksamhetsområden som omfattar följande psykologfunktioner:

• individinriktat psykologarbete omfattande t.ex. psykologisk utredning,
• rådgivning och behandling, enskilt eller i grupp,
• övrigt psykologarbete omfattande t.ex. psykologisk utredning avseende grupper och organisationer samt övrig miljö,
• organisationsförändring,
• förebyggande arbete, utvärdering och metodutveckling, samt
• handledning och undervisning av andra personalkategorier eller annan konsultation. 

Allmänna råd

Syftet med PTP är att vidga och fördjupa de kunskaper som har förvärvats under den femåriga universitetsutbildningen. Genom att tillämpa dessa i praktiskt psykologarbete under handledning skapas förutsättningar för yrkesverksamhet i självständig ställning. Mot bakgrund av detta förutsätts att PTP påbörjas först efter avlagd psykologexamen.

Praktiktjänstgöringens omfattning

Föreskrifterna anger att PTP skall ge övning och fördjupning i det specifika psykologyrket med dess särskilda ansvars- och kompetensområden inom en organisation. PTP-psykologen bör därför arbeta under professionellt ansvar på tjänst som inrättats för psykologarbete - dvs. antingen på särskilt inrättad PTP-tjänst eller som vikarierande eller fast anställd psykolog.

PTP bör normalt fullgöras på heltid. Deltidstjänstgöring godtas dock, medan tjänstgöringar som omfattar mindre än halvtid i princip inte bör tillgodoräknas som PTP. Av 10 § förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. följer att deltidstjänstgöring i tid skall motsvara ett års heltidstjänstgöring. Ett arbete som omfattar endast några få timmar per vecka kan inte anses ge den fördjupade erfarenhet av psykologarbete som bestämmelserna för PTP förutsätter. Föräldraledighet och ledighet för sjukdom, militärtjänstgöring och dylikt kan godtas intill 1/6 av den sammanlagda tjänstgöringstiden.

För att säkerställa att PTP-psykologen får den allsidiga erfarenhet av psykologyrket som krävs för legitimation, bör PTP läggas upp så att minst 1/3 av den sammanlagda tjänstgöringstiden på ett år omfattar individinriktat psykologarbete. Därtill bör ca 1/3 av tjänstgöringstiden innebära övrigt psykologarbete som t.ex. psykologisk utredning avseende grupper och organisationer, förebyggande insatser, arbete med organisationsförändring, rådgivning, konsultation, metodutveckling och utvärdering samt handledning och undervisning av olika personalgrupper.

För att tillgodose kravet på bredd i arbetet kan det i många fall vara nödvändigt att tjänstgöringen förläggs till mer än en arbetsplats eller åtminstone till olika enheter vid en större myndighet/organisation (motsvarande). Kravet på fördjupning i psykologarbetet innebär dock att tjänstgöringstiden på ett och samma ställe bör ha tillräcklig längd, dvs. ca fyra månader. PTP-psykologen bör få möjlighet att genomföra utredning och behandling av ett flertal fall och att följa dessa under viss tid. Även arbete med organisationsförändringar, personalhandledning och konsultativa insatser kräver ett visst oavbrutet sammanhang. 

Praktiktjänstgöringens innehåll

Psykologens arbetsuppgifter kan i stort sett indelas i följande funktioner:

• psykologisk utredning och undersökning inkl. diagnostik,
• psykologisk behandling; planering, genomförande och uppföljning,
• förebyggande insatser, rådgivning och konsultation,
• organisationsförändring, handledning och undervisning av olika personalgrupper,
• metodutveckling och utvärdering.

Inom olika verksamhetsområden för psykologer betonas dessa funktioner olika. I det individinriktade psykologarbetet är huvudvikten lagd vid utredning och behandling av den enskilda individen och hans/hennes psykiska hälsa. Hit hör också diagnostiskt och behandlande arbete med grupper och familjer. I arbetet ingår också förståelse för samspelet med omgivningen. Kontakten med andra personalkategorier och andra samhällsorgan kan då också innefatta konsultation och pedagogiska moment.

Inom övrigt psykologarbete är större vikt lagd vid förebyggande insatser och indirekt klientarbete via andra personalkategorier. Arbetet består främst av organisationsutvecklande och handledande samt undervisande arbetsuppgifter. Utredning och behandling kan ingå även här, dock inte i samma omfattning som vid individinriktat psykologarbete. 

Offentlig/privat verksamhet

PTP kan fullgöras såväl i offentlig som privat verksamhet. Privat verksamhet prövas av Socialstyrelsen för godkännande. För att godtas som tjänstgöringsställe för PTP gäller generellt att verksamheten bör ledas av legitimerad psykolog. Om den privata verksamheten huvudsakligen utgörs av psykoterapeutiska arbetsuppgifter, bör den handledande psykologen även ha legitimation som psykoterapeut. Verksamheten bör vidare ha sådan omfattning att den kan ge den allsidiga och breda erfarenhet av psykologyrket som bestämmelserna anger. För Socialstyrelsens bedömning krävs således uppgifter om verksamhetens organisation och ledning, klientkategorier, antal klienter, kontakter med andra organisationer m.m. 

Handledning

Föreskriven handledning bör omfatta minst en timme per vecka. Undantagsvis bör dock två timmar varannan vecka kunna accepteras. Handledaren bör tjänstgöra på samma arbetsplats som PTP-psykologen. Kan detta inte arrangeras bör dock handledaren vara verksam inom samma arbetsområde som PTP-psykologens tjänstgöring avser. Handledaren skall, enligt 10 § förordningen (1984:545), vara legitimerad psykolog. Ett rimligt krav på erfarenhet är att handledaren tjänstgjort som psykolog i minst tre år. Det är vidare önskvärt att handledaren har genomgått någon form av handledarutbildning eller har motsvarande kunskaper och färdigheter.

Den regelbundet förekommande handledningen är det viktigaste undervisningsmomentet under PTP. Någon systematisk undervisning därutöver speciellt för PTP förutsätts inte bli anordnad på tjänstgöringsstället. PTP-psykologen bör dock delta i normalt förekommande konferens-, fortbildnings- och seminarieverksamhet som bedrivs vid tjänstgöringsstället. Inom ramen för PTP bör också ges tillfälle till fördjupning och komplettering av den teoretiska utbildningen. Handledaren bör stimulera detta intresse. PTP-psykologen introduceras på sedvanligt sätt i den förekommande verksamheten, dess organisatoriska ramar samt administrativa och andra rutiner.

Lämplighetsbedömning

Frågan om den personliga lämplighetsprövningen är komplicerad och några strikt och enkelt tillämpliga kännetecken på personlig lämplighet låter sig inte utformas för psykologrollen. Det har dock i enstaka fall inträffat att personer vid klientkontakter visat sig uppenbart olämpliga för psykologarbetet. Det är svårt att göra ställningstaganden av denna typ och att presentera dem för den det berör. Problemet kompliceras av att utbildningen och erfarenheten under PTP självklart väntas ha effekt också på de personliga förutsättningarna att arbeta som psykolog. Det är önskvärt att en person som bedöms som klart olämplig som psykolog blir medveten om detta så tidigt som möjligt. Den slutliga bedömningen sker dock under PTP.

Handledaren gör inför Socialstyrelsens beslut om legitimation en bedömning om PTP-psykologens tjänstgöring är tillfredsställande fullgjord och om vederbörande kan rekommenderas till psykologlegitimation. Det innebär att PTP-psykologen bedöms lämplig att arbeta som psykolog i självständig ställning. 

2. Legitimation för psykologer med utländsk utbildning

Psykolog med den nordiska utbildning som anges i 34 § förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. får på ansökan svensk legitimation utan krav på kompletterande utbildning.

Psykolog med utbildning i land som ingår i EES-området skall på ansökan prövas i enlighet med Socialstyrelsens Föreskrifter (SOSFS 1994:27) Ömsesidigt erkännande av yrkesbehörighet inom hälso- och sjukvården.

Enligt 32 § förordningen (1984:545) krävs att psykolog med annan utländsk utbildning än ovan angivits

1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna skall motsvara de svenska kraven,

2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar,

3. har för yrket behövliga kunskaper i svenska, danska eller norska språket.

Med stöd av 37 § förordningen (1984:545) föreskriver Socialstyrelsen villkor för psykologer med annan utländsk utbildning. 

Föreskrifter

Psykologer med annan utländsk utbildning skall uppfylla följande villkor:

• teoretisk grundutbildning som motsvarar svensk psykologutbildning,
• ett års praktisk psykologtjänstgöring, varav minst sex månader skall ha fullgjorts i Sverige,
• dokumenterade kunskaper i svensk socialkunskap för psykologer,
• tillräckliga kunskaper i svenska, danska eller norska språket för att utöva psykologyrket i Sverige, vilket skall intygas av handledaren efter fullgjord praktik. 

Allmänna råd

Psykologer med utländsk utbildning inger ansökan om svensk psykologlegitimation till Socialstyrelsen på samma sätt som sökande med svensk utbildning. Huvudkraven är i princip desamma som för svenska psykologer - dvs. en teoretisk psykologutbildning samt minst ett års erfarenhet av praktiskt psykologarbete.

För psykologer med annan utländsk psykologutbildning sker i första hand en bedömning av hur den utländska teoretiska utbildningen överensstämmer med den svenska. Om utbildningen i väsentliga delar avviker från den svenska psykologutbildningen, kan krav på komplettering av en eller flera teoretiska moment fastställas. Är avvikelserna stora krävs i princip avlagd svensk psykologexamen. Erfarenhet av svenskt samhälls- och arbetsliv och kännedom om svensk lagstiftning, svenska sekretessbestämmelser m.m. får anses vara nödvändig för den som skall fungera som psykolog i Sverige. Den ettåriga praktiska tjänstgöringen skall för den utländske psykologen, enligt Föreskrifterna ovan, därför innehålla minst sex månaders tjänstgöring som psykolog i Sverige. Kraven på denna tjänstgöring är desamma som för sökande med svensk utbildning.

Psykologen skall också enligt 32 § förordningen (1984:545) ha inhämtat översiktliga teoretiska kunskaper om för psykologyrket aktuella författningar m.m. Detta kan bl.a. ske via universitetskurs i socialkunskap (3 poäng) för psykologer. Ett obligatoriskt krav är dessutom att psykologen har tillräckliga kunskaper i svenska, danska eller norska språket för att utöva psykologyrket i Sverige.

1. Denna författning träder i kraft två veckor efter det att den kommit ut från trycket.
2. Samtidigt upphävs Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1986:43) om legitimation av psykologer.