Den allmänna delen av det svenska vaccinationsprogrammet för barn omfattar vaccination mot nio sjukdomar. Vaccination mot en tionde sjukdom, infektion med humant papillomvirus (HPV), erbjuds flickor födda 1999 eller senare från 1 januari 2010.
Alla barn rekommenderas de vaccinationer som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet eftersom sjukdomarna som ingår är allvarliga och de kan i vissa fall orsaka bestående skador. Vaccination ger de allra flesta barn skydd mot sjukdomarna och förhindrar också att barnet smittar andra. De barn som vaccinationen inte har fungerat på är ändå till stor del skyddade genom att nästan alla barn i Sverige deltar i programmet.
Allmän del av programmet
Programmet regleras i en föreskrift, SOSFS 2006:22, vilket innebär att landstingen genom barnhälsovården och kommunerna genom skolhälsovården har ett ansvar att programmet genomförs och erbjuds alla barn. Programmet börjar med den första dosen när barnet är 3 månader och fortsätter upp till skolans årskurs 8–9 när barnet är 14–16 år.
Barn som är ofullständigt vaccinerade
Ett bekymmer i dag för barn- och skolhälsovården är barn som av någon anledning inte har fått de vaccinationer som rekommenderas i Sverige. Det gäller till exempel invandrade barn. För att kunna bedöma vad som behöver kompletteras måste man först ta reda på vilka vaccinationer barnet tidigare har fått. I boken "Vaccination av barn" finns på sidan 110 ett avsnitt med praktiska råd och tips.
Fakta om sjukdomarna i programmet
Difteri är en mycket smittsam och allvarlig halsinfektion som kan orsaka kvävning hos barn. Difteribakterien utsöndrar ett gift som kan ge livshotande skador på bland annat hjärta, njurar och nervsystem.
Stelkramp orsakas av en bakterie som finns i jord och kan infektera sår. Bakterien producerar ett starkt gift som orsakar svåra kramper och andningsförlamning, ofta med dödlig utgång. Sjukdomen är inte smittsam. Den kan alltså inte överföras mellan människor.
Kikhosta är en mycket smittsam luftvägsinfektion med svåra hostattacker som kan pågå i flera månader och medföra följdsjukdomar som lunginflammation. För spädbarn kan sjukdomen vara mycket påfrestande och till och med livshotande.
Polio (barnförlamning) är en virussjukdom som sprids via avlopp och förorenat vatten. En gång i tiden var det många som dog eller fick förlamningar eller skador för livet på grund av polio även i Sverige. Polio finns nu kvar i endast ett fåtal länder i Afrika och Asien.
Hib är en bakterie som kan orsaka allvarliga och snabbt förlöpande infektioner, framför allt hos barn under fem år. Risken för dödlig utgång vid hjärnhinneinflammation och blodförgiftning är fem till tio procent och de som överlever kan få bestående skador som dövhet eller krampanfall.
Pneumokocker är bakterier som kan orsaka lindrigare infektioner som öron- och bihåleinflammation, men de orsakar också mycket allvarliga och ibland livshotande sjukdomar som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Det finns risk för komplikationer, till exempel hörselskada eller olika former av hjärnskada. Vaccinet ger skydd mot de pneumokocktyper som är vanligast bland små barn.
Mässling är en mycket smittsam och ofta besvärlig virussjukdom med hög feber, hosta och utslag. Mässling kan leda till följdsjukdomar som hjärn-, öron- eller luftrörsinflammation. Det finns ingen behandling mot själva sjukdomen och dödsfall förekommer bland ovaccinerade barn.
Påssjuka är en smittsam virussjukdom som drabbar spottkörtlarna och centrala nervsystemet. En vanlig följdsjukdom är hjärnhinneinflammation, som kan orsaka bestående hörselskada eller dövhet. Pojkar som blir sjuka efter puberteten kan drabbas av testikelinflammation, som i sällsynta fall kan leda till sterilitet.
Röda hund är som regel en beskedlig virussjukdom för barn och vuxna, men om en gravid kvinna blir sjuk finns det risk för allvarliga skador på fostrets hjärna, hjärta, syn och hörsel.
HPV står för humant papillomvirus och är ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Viruset smittar via sexuell kontakt. En liten del av alla som smittas från en långdragen infektion under många år. Då finns en risk att celler i livmoderhalsen förändras och utvecklas till cancer. Vaccinationen är inriktad mot de två celltyper som orsakar flest fall av sjukdomen, vilket i praktiken motsvarar ett skydd mot cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Därför är det viktigt att flickan som vuxen går på regelbundna cellprovskontroller.
Vilka vacciner ingår i programmet?
Det är inte specificerade vacciner (produktnamn) som ingår i vaccinationsprogrammet, utan vaccinationer mot angivna sjukdomar. Det är landstinget eller kommunen (det vill säga sjukvårdshuvudmannen) som väljer vilken av tillgängliga vaccinprodukter man vill upphandla.
Vilka biverkningar förekommer?
Inga medicinska åtgärder är helt fria från risker, inte heller vaccinationer. Därför finns ett väl utvecklat system för kontroll av vaccinernas säkerhet.De allra flesta barn får inga eller endast obetydliga biverkningar av vaccinationer.
Vid vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker kan stickstället bli rött och ömt och barnet kan få lättare feber under några dagar. Det kan också bildas en liten knöl på djupet under huden. Några barn kan få en större rodnad, högre feber och allergiska reaktioner, men det är ovanligt.
Vid vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund kan barnet få något som liknar en försvagad form av sjukdomarna med feber och utslag. Det kommer i så fall efter någon vecka. Barnet smittar inte och besvären brukar försvinna inom några dygn. Några barn kan få feberkramper, nässelutslag eller lindrig ledvärk, men det är sällsynt.
De flesta vacciner innehåller små mängder tillsatsämnen som till exempel konserveringsmedel, aluminiumhydroxid, gelatin eller spår av antibiotika. Dessa ämnen har bland annat till uppgift att förbättra hållbarheten, lösa upp beståndsdelar och öka vaccinets effekt. Det finns inget som talar för att dessa ytterst små mängder av tillsatsämnen är farliga.
Eventuella biverkningar går normalt över inom några dagar. Mer information om biverkningar kan du hitta genom att söka på vaccinets produktnamn i Fass.
Föräldrarnas samtycke vid vaccination av barn
Innan ett barn vaccineras måste vårdnadshavarna informeras och deras gemensamma samtycke inhämtas. Blanketten för godkännande av ett barns vaccination måste vara utformad så att båda vårdnadshavarna tydligt ges möjligheten att med sina underskrifter bestyrka det gemensamma ställningstagandet. Är inte vårdnadshavarna överens om vaccineringen får inte heller barnet vaccineras. För det fall endast en vårdnadshavare undertecknat blanketten, men han eller hon har uppgett att även den andra vårdnadshavaren samtycker till vaccinering får hälso- och sjukvårdspersonalen ta ställning till om uppgiften, att vårdnadshavarna är överens, kan accepteras eller om frågan behöver utredas. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska emellertid allt större hänsyn tas till barnets vilja, vilket framgår av 6 kap. 11 § föräldrabalken (1949:381).