Revidering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård

Det pågår en revidering av de nuvarande nationella riktlinjerna för strokesjukvård från 2009. De reviderade riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården.

När är riktlinjerna klara?

En remissversion av de reviderade riktlinjerna beräknas vara klar våren 2017.

I vilken fas är arbetet?

Riktlinjerna befinner sig i övergången mellan fakta- och prioriteringsfas. Arbetet med de vetenskapliga underlagen pågår och prioriteringsarbetet med att rangordna tillstånds- och åtgärdspar har påbörjats. Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.

Varför revideras riktlinjerna?

Stroke är en av de stora folksjukdomarna. Cirka 30 000 människor får stroke varje år och det är en av de somatiska sjukdomar som den svenska sjukvården lägger mest resurser på. De nationella riktlinjerna ger strokesjukvården stöd att välja ut och erbjuda den vård som gör största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad.

Forskningen gör ständiga framsteg inom området och ny kunskap har tillkommit sedan publiceringen av riktlinjerna år 2009. Riktlinjerna kommer att revideras utifrån ny kunskap, enligt den metod som har utvecklats för Socialstyrelsens riktlinjearbete. En skillnad är att de nya riktlinjerna har ett tydligare styr- och ledningsperspektiv samt fokuserar på de frågor där behovet av vägledning är som störst, till exempel inom kontroversiella områden och där det finns stora praxisvariationer. De reviderade riktlinjerna kommer att ersätta de befintliga.

En av de frågeställningar som kommer att belysas i den reviderade riktlinjen är trombektomi. Detta är också en frågeställning som TLV utvärderar i sitt medicinteknikuppdrag.

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

Tillämpning av kunskapsbaserade metoder har stor betydelse för att strokesjukvården ska lyckas. Riktlinjerna bidrar till att sprida kunskap och tydliggör för beslutsfattare och vårdgivare vilka undersökningar och behandlingar som bör införas eller få utökade resurser och vilka som eventuellt bör minskas eller avvecklas helt. Riktlinjerna möjliggör också en mer enhetlig och säker uppföljning och utveckling av vården.

Hur kommer patienter, brukare och deras närstående att påverkas?

Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård. De medför även att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.

Projektledning

  • Faktagruppsordförande: Per Wester, Christina Brogårdh
  • Prioriteringsordförande: Bo Norrving
  • Vice prioriteringsordförande: Katharina Stibrant Sunnerhagen
  • Projektledare, Socialstyrelsen: Anna Lord
  • Delprojektledare (kunskapsunderlag), Socialstyrelsen: Ulrika Sandahl, Ellinor Cronqvist

Prioriteringsgrupp

Prioriteringsgruppen består av 20 personer som har bred kompetens och stor klinisk erfarenhet inom strokesjukvården. Dessutom deltar tre patientföreträdare i prioriteringsgruppen.

Gruppens arbete innebär av att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet rekommendera och rangordna en aktuell åtgärd vid ett specifikt hälsotillstånd.

Kontakt

Anna Lord
075-247 41 12

Kunskapsunderlag
Ellinor Cronqvist
075-247 49 13

Ulrika Sandahl
075-247 35 60