Socialstyrelsen har denna vecka bytt telefonsystem. Därför kan det vara problem att komma fram till vår växel och våra handläggare via telefon under dagen.
Dessa riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom strokesjukvården.
Nu har tiden för att lämna synpunkter på den preliminära versionen gått ut. Vi är tacksamma för alla synpunkter vi fått in och kommer att gå igenom samtliga inför arbetet med den slutliga versionen.
Om dessa riktlinjer
När är riktlinjerna klara?
En preliminär version av dessa riktlinjer är nu färdig. Den slutgiltiga versionen beräknas vara klar november 2009.
I vilken fas är arbetet?
Preliminär version. Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.
Varför är det viktigt med Nationella riktlinjer?
Stroke är en av de stora folksjukdomarna. Närmare
35 000 människor får stroke varje år och det är en av de kroppssjukdomar som den svenska sjukvården lägger mest resurser på. De Nationella riktlinjerna ger strokesjukvården stöd att välja ut och erbjuda den vård som gör största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad.
De kommande riktlinjerna är en uppdatering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård som kom 2005. I uppdateringen koncentrerar vi oss främst på områden där det tillkommit ny kunskap.
Exempel på sådana områden är: trombolysbehandling vid hjärninfarkt, akut utredning och behandling vid misstänkt TIA, CIMT (Constraint-Induced Movement Therapy) och tidig utskrivning från sjukhus till hemmet med multidisciplinärt rehabilitringsteam. När det gäller förebyggande åtgärder har vi utgått från de rekommendationer som vi tog fram i samband med Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Vi har dessutom gått igenom och reviderat samtliga kvalitetsindikatorer.
På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?
Socialstyrelsens riktlinjer sprider aktuell kunskap om stroke. Riktlinjerna gör det tydligt för vårdgivare att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minskas eller avvecklas helt. Även beslutsfattarna får bättre förutsättningar att fördela resurserna efter sjukdomsgruppens behov. Riktlinjerna möjliggör också en mer enhetlig och säker uppföljning och utveckling av vården.
Hur kommer patienterna och deras närstående att påverkas?
Riktlinjerna innebär att vården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård. Riktlinjerna medför även att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.
Indikatorer
Riktlinjerna kommer utöver rekommendationer även att innehålla indikatorer. Några få generella indikatorer kommer att arbetas in i det kommande nationella indikatorsetet för God vård. Övriga indikatorer som är kopplade till riktlinjens rekommendationer och prioriteringar presenteras i samband med riktlinjens publicering.
Organisation och deltagare
Strokeriktlinjerna tas fram i projektform. Socialstyrelsen leder arbetet. Ett urval av deltagarna presenteras nedan.
Projektledningsgrupp
- Projektledare: Göran Zetterström, Socialstyrelsen
- Projektsekreterare: Arvid Widenlou Nordmark, Socialstyrelsen
- Medicinskt sakkunig: Professor Bo Norrving, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitetssjukhus
- Medicinskt sakkunig: Professor Per Wester, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
- Medicinskt sakkunig: Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet
- Hälsoekonom: Docent Lars-Åke Levin, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings universitet
- Delprojektledare för kvalitetsindikatorer: Marie Lawrence, Socialstyrelsen
- Ordförande prioritering: Kjell Asplund, Professor, Stockholm
Prioriteringsgrupp
- Kjell Asplund, Stockholm, ordförande
- Peter Appelros, Örebro
- Eric Bertholds, Skövde
- Bo Carlberg, Umeå
- Wania Engberg, Trollhättan
- Pia Friberg, Umeå
- Hani Hattar, Västervik
- Anette Juvall, Stockholm
- Ann-Cathrin Jönsson, Lund
- Staffan Lindeberg, Lund
- Thomas Mätzsch, Skövde
- Andreas Terent, Uppsala
- Lotta Widén-Holmqvist, Stockholm