/
/
/

Revidering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

En revidering av de nuvarande nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder pågår. De reviderade riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården.

När är riktlinjerna klara?

En remissversion av de reviderade riktlinjerna beräknas vara klar i november 2017. Efter att synpunkter kommit in till oss fortsätter vi med arbetet att ta fram en slutlig riktlinje som beräknas vara klar vid sommaren 2018.

I vilken fas är arbetet?

Arbetet med att avgränsa riktlinjearbetet pågår under våren 2016 och under hösten kommer vi att ta fram kunskapsunderlag som ligger till grund för rekommendationerna. Arbetet med prioriteringar påbörjas i slutet av året. 

Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.

Varför revideras riktlinjerna?

Socialstyrelsen fick i 2011 ett uppdrag av regeringen att stödja införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. En nationell utvärdering av följsamheten till riktlinjerna som publicerades 2014 visar att många landsting har påbörjat arbetet med att införa riktlinjerna, men att det fortfarande är stora skillnader mellan landstingen. Utifrån vad som dokumenterats är det i dag endast en liten andel av patienterna som får åtgärder för att förbättra sina levnadsvanor, och det finns fortfarande ett stort behov av vägledning för hälso-och sjukvårdens arbete med ohälsosamma levandsvanor.

Forskningen gör även ständiga framsteg inom området och ny kunskap har tillkommit sedan publiceringen av riktlinjerna år 2011.

Riktlinjerna kommer att revideras utifrån ny kunskap, enligt den metod som har utvecklats för Socialstyrelsens riktlinjearbete.

Revideringen kommer att fokusera på frågeställningar där behovet av vägledning är som störst, till exempel inom kontroversiella områden och där det finns stora praxisvariationer.

På vilket sätt berörs beslutsfattare?

Riktlinjerna bidrar till att sprida kunskap och tydliggör för beslutsfattare vilka undersökningar och behandlingar som bör införas eller få utökade resurser och vilka som eventuellt bör minskas eller avvecklas helt.

Hur kommer patienterna och deras närstående att påverkas?

Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård. De medför även att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.

Projektledning

  • Margareta Eriksson
  • Lars Jerdén
  • Hans Lingfors
  • Lars Weinehall (ordförande för prioriteringsgruppen)

Faktagrupp som ansvarar för kunskapsunderlagen

  • Hans Gilljam (tobaksbruk)
  • Rosaria Galanti (tobaksbruk hos barn och unga)
  • Agneta Ståhle (otillräcklig fysisk aktivitet)
  • Ingrid Larsson (ohälsosamma matvanor)
  • Janna Skagerström (riskbruk av alkohol)
  • Per Nilsen (riskbruk av alkohol)

Kontakt

Anna Mattsson
075-247 30 46

Indikatorer
Riitta Sorsa
075-247 34 91