Revidering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Vi arbetar med att lägga samman de tidigare publicerade riktlinjerna för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, som består av dels riktlinjer för psykosociala insatser, dels riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling.

Syftet med att lägga samman riktlinjerna är att tydliggöra vilka insatser och åtgärder kommuner och landsting bör satsa mest resurser på och vilka åtgärder som kan prioriteras ner.

De nya riktlinjerna fokuserar på de frågor där behovet av vägledning är som störst. Ett nytt område som kommer att belysas i den reviderade riktlinjen är insatser för att förbättra den fysiska hälsan hos personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.

I juni 2016 publicerades en lägesbeskrivning utifrån riktlinjerna för antipsykotisk läkemedelsbehandling.

När är riktlinjerna klara?

En remissversion av de reviderade riktlinjerna beräknas vara klar under hösten 2017. Efter att synpunkter kommit in till oss fortsätter vi med arbetet att ta fram en slutlig riktlinje som beräknas vara klar sommaren 2018.

I vilken fas är arbetet?

Under vintern och våren arbetar vi med att ta fram kunskapsunderlag och utifrån dessa göra prioriteringar. Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.

Varför revideras riktlinjerna för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd?

Personer med schizofreni har påtagligt försämrad livskvalitet och dör ofta i förtid. Det krävs komplexa insatser för att öka deras möjligheter till ett självständigt liv. En samlad riktlinje kan bli ett bättre stöd för kommuner och landsting i att ge en samordnad vård och omsorg.

2011 publicerades nationella riktlinjer om psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och 2014 kompletterades de med riktlinjer om antipsykotisk läkemedelsbehandling. Både forskning och verksamhetsutveckling har gått framåt sedan dess.

En utvärdering om vård och insatser vid ångest, depression och schizofreni som vi gjorde 2013 visade att det krävs förbättringar för att hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska leva upp till rekommendationerna i de tidigare publicerade riktlinjerna.

På vilket sätt berörs beslutsfattare?

Riktlinjerna bidrar till att sprida kunskap och tydliggör för beslutsfattare vilka insatser och behandlingar som bör införas eller få utökade resurser och vilka som eventuellt bör minskas eller avvecklas helt.

Hur kommer patienterna och brukarna och deras närstående att påverkas?

Riktlinjerna innebär att vården och omsorgen får ett ökat stöd för att erbjuda patienter och brukare kunskapsbaserade insatser. De ökar också förutsättningarna för att utbudet av vård och stöd blir mer likvärdigt oavsett var man bor, eftersom alla landsting och kommuner kan utgå från samma kunskap.

Projektledning

  • Prioriteringsordförande: Lena Flyckt, psykiater
  • Områdesansvarig – läkemedelsbehandling: Mussie Msghina, psykiater
  • Områdesansvarig – psykosociala insatser: Rickard Färdig, psykolog
  • Områdesansvarig – psykosociala insatser: David Rosenberg, lektor i socialt arbete
  • Områdesansvarig – socialtjänstens insatser: Karin Bodlund, socionom
  • Projektledare Socialstyrelsen: Sofia von Malortie
  • Delprojektledare Socialstyrelsen: Ellinor Cronqvist och Lina Keller

Kontakt

Sofia von Malortie
075-247 31 65

Kunskapsunderlag
Ellinor Cronqvist
075-247 49 13

Kunskapsunderlag
Lina Keller
075-247 42 88

Indikatorer
Gunilla Ringbäck
075-247 36 69

Mer hos oss

Psykisk ohälsa