Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Vi har påbörjat arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Riktlinjerna kommer att fokusera på frågeställningar där behovet av vägledning är störst.

Syftet med riktlinjerna är i första hand att tydliggöra vilka insatser och åtgärder som hälso- och sjukvården bör satsa mest på och vilka åtgärder som kan prioriteras ner. Riktlinjearbetet är en del av regeringens satsning på vården för personer med kroniska sjukdomar.

Varför tar vi fram nationella riktlinjer för psoriasis?

Behovet av att ta fram nationella riktlinjer för vård vid psoriasis har framförts av både patienter och profession. Vår förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar visar att det finns stora regionala skillnader i antal besök och vårdtillfällen inom den specialiserade hälso- och sjukvården för personer som har fått diagnosen psoriasis. Det finns även regionala skillnader i behandlingen. I alla landsting utom ett är det fler män än kvinnor som får behandling med mer kostsamma biologiska läkemedel för svår psoriasis. Med nationella riktlinjer ökar förutsättningarna för en mer jämlik vård då alla vårdgivare får samma kunskap att utgå ifrån.

Psoriasis drabbar 2–4 procent av befolkningen eller cirka 300 000 personer. Det är en inflammatorisk sjukdom som påverkar flera organ i kroppen och har följd- och samsjuklighet i form av hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, fetma, inflammatorisk tarmsjukdom, metabolt syndrom, stroke och leversjukdom.

När är riktlinjerna klara?

En remissversion av riktlinjerna beräknas vara klar under våren 2018.

I vilken fas är arbetet?

Under våren 2016 kommer vi att bilda en projektledningsgrupp och definiera de frågeställningar som kommer ingå i riktlinjearbetet. Sedan följer en inventering av bästa tillgängliga kunskap i samarbete med SBU. Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

Nationella riktlinjer bidrar till att sprida kunskap och tydliggör för beslutsfattare och vårdgivare vilka undersökningar och behandlingar som bör införas eller få utökade resurser och vilka som eventuellt bör minskas eller avvecklas helt.

Hur kommer patienterna och deras närstående att påverkas?

Nationella riktlinjer innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård. De ökar också förutsättningarna för att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.

Projektledning

  • Områdesansvarig primärvård: Eva Angesjö
  • Områdesansvarig omvårdnad: Susanne Bergqvist
  • Områdesansvarig dermatologi: Marcus Schmitt-Egenolf
  • Prioriteringsordförande: Åke Svensson 
  • Projektledare Socialstyrelsen: Per-Henrik Zingmark
  • Delprojektledare, vetenskapligt underlag, Socialstyrelsen: Johanna Kain

Kontakt

Per-Henrik Zingmark
075-247 41 08

Kunskapsunderlag
Johanna Kain
075-247 37 79