I riktlinjerna använder vi en del ord som inte tillhör vardagsspråket. Som hjälp för dig som inte vet vad orden betyder presenterar vi här en lista med förklaringar på svåra ord.
Behovs- och solidaritetsprincipen
Lagstadgad etisk princip som ligger till grund för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Principen innebär att resurserna i första hand bör fördelas till områden där behoven är störst.
Beprövad erfarenhet
Innebär att en åtgärd måste ha använts i flera verksamheter, där de ansvariga är eniga om åtgärdens positiva effekt.
Beslutsstöd
Information i en bok eller ett IT-system som ger till exempel politiker och verksamhetschefer underlag för att fatta beslut som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Evidensbaserad
Något som bygger på vetenskap.
FoU
Den del av riktlinjernas rekommendationer som innehåller åtgärder som endast kan utföras inom ramen för en kontrollerad klinisk studie eller ett forsknings- och utvecklingsprojekt.
God vård
Innebär att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och utförs i rimlig tid. Att vården ska vara god är en målsättning som har formulerats av Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning utifrån hälso- och sjukvårdslagen.
Huvudman
Juridiskt ord för de organisationer som har ansvar för en viss verksamhet. Lite förenklat kan man säga att i hälso- och sjukvårdens och tandvårdens fall är det landstingen och regionerna, och i socialtjänstens fall är det kommunerna.
Icke-göra
Den del av riktlinjernas rekommendationer som syftar till att få bort åtgärder med ogynnsamma eller inga effekter för patienten eller klienten samt att förhindra att åtgärder med ofullständigt eller motstridigt vetenskapligt stöd används rutinmässigt.
Kostnadseffektivitetsprincipen
Lagstadgad etisk princip som ligger till grund för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Innebär att man vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet.
Kvalitetsindikatorer
Mått på kvalitet som kan registreras och följas upp. Kvalitetsindikatorerna ska bland annat visa om landstingen, regionerna och kommunerna använder de åtgärder som rekommenderas i de Nationella riktlinjerna och som Socialstyrelsen bedömt vara viktiga för vården och socialtjänstens utveckling.
Människovärdesprincipen
Lagstadgad etisk princip som ligger till grund för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
Praxis
De åtgärder som i praktiken används i hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården. Det intressanta i sammanhanget är om riktlinjerna används i verksamheten eller inte. Detta undersöker Socialstyrelsen i så kallade praxisundersökningar.
Rangordning
Ger underlag till bedömning av åtgärder i förhållande till både nytta och kostnadseffektivitet. Rangordningen är från ett till tio, där ett betyder mycket hög prioritet och tio mycket låg.
Screening
Metod för att hitta en specifik sjukdom inom en stor grupp. Exempel på det är mammografi som är en screeningmetod för bröstcancer.
Öppna prioriteringar
Att prioriteringsbesluten, grunderna och resonemangen (inklusive förväntade konsekvenser) är tillgängliga för alla som önskar ta del av dem.