Riktlinjer internationellt

Internationellt sett är Socialstyrelsens nationella riktlinjer unika på flera vis. Men det som är mest utmärkande är arbetet med systematiska och öppna prioriteringar.

De flesta europeiska riktlinjer är precis som de svenska, evidensbaserade och strävar efter att få bort åtgärder med otillräcklig effekt eller användbarhet. Men arbetet med systematiska och öppna prioriteringar är unikt för de svenska riktlinjerna.

Metoden för systematiska och öppna prioriteringar

Nationella riktlinjer tas fram av Socialstyrelsen som är en oberoende myndighet. Utifrån en gemensam plattform och fastställd modell tar vi hjälp av opartiska experter som systematiskt söker, granskar, värderar och rangordnar metoder utifrån grundläggande etik och bästa tillgängliga vetenskap och beprövad erfarenhet.

Prioriteringsgruppen består av personer med förankring i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Gruppen rangordnar tillstånds- och åtgärdspar utifrån en samlad värdering av hur allvarligt tillståndet är, vilken effekt åtgärden har och åtgärdens kostnadseffektivitet. Hur starkt vetenskapligt stöd som finns för åtgärdens effekt och kostnadseffektivitet har också betydelse i rangordningen. Även etiska överväganden påverkar prioriteringsgruppens rangordning.

Det som också är unikt är att dokumentationen om prioriteringsbesluten, grunderna och resonemangen finns öppet redovisade för alla som önskar ta del av dem.

Brittiska NICE mest lika

De riktlinjer som i övrigt mest liknar de svenska är riktlinjerna som National Institute for Clinical Excellence (NICE) tar fram för hälso- och sjukvården i Storbritannien. I likhet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer utarbetas de brittiska riktlinjerna av oberoende myndigheter med hjälp av experter. En skillnad är att NICE inte rangordnar sina rekommendationer.

Inte bundna till kommersiella intressen

Jämfört med olika europeiska riktlinjer, som tas fram i samarbete mellan många olika länders specialistföreningar, finansieras det svenska riktlinjearbetet av staten och är därmed inte bundet till kommersiella intressen.

Dessutom tar sig riktlinjerna an hela vårdkedjan och har en multiprofessionell medverkan. Hälsoekonomiska bedömningar är en annan viktig del i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Den öppna processen och breda förankringen hos beslutsfattare i sjukvårdssystemet är också en styrka.