/
/
/

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – remissversion

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom är nu publicerade i en remissversion. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vård och omsorg av personer med depression eller ångestsyndrom.

Presentation om riktlinjerna för vård och omsorg vid depression och ångestsyndrom

I vilken fas är arbetet?

En remissversion av riktlinjerna blev klar den 8 december.

Efter publiceringen kommer Socialstyrelsen att medverka i regionala seminarier för beslutsfattare och andra berörda under perioden januari till mars 2017.

På seminarierna har regionerna och landstingen möjlighet att redovisa sina analyser av vilka organisatoriska och ekonomiska konsekvenser riktlinjerna kommer att innebära för dem. Dessa analyser blir sedan en del av underlaget till Socialstyrelsens slutliga analys och bedömning av konsekvenserna.

Berörda landsting, intresseorganisationer, yrkesföreningar, privata vårdgivare och andra kan också senast den 31 mars 2017 lämna synpunkter på riktlinjerna via e-post.

Den slutliga versionen kommer att publiceras under hösten 2017.

Varför nya riktlinjer?

Det här är en remissversion av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom och ersätter de nationella riktlinjerna från 2010.

Syftet med riktlinjerna är både att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom området samt vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Riktlinjerna riktar sig främst till politiker, tjänstemän och verksamhetschefer. Andra viktiga mottagare är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom ger vägledning på gruppnivå och omfattar följande områden inom vård vid depression och ångestsyndrom:

  • utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom
  • behandling vid egentlig depression hos vuxna
  • behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar
  • behandling vid ångestsyndrom hos vuxna
  • behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar.

På vilket sätt berörs beslutsfattare?

Rekommendationerna bör påverka resursfördelningen inom vård vid depression och ångestsyndrom på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder än till dem som har fått låg prioritet.

Riktlinjerna bidrar till att sprida kunskap och tydliggör för beslutsfattare och vårdgivare vilka metoder som bör införas eller få utökade resurser och vilka som eventuellt bör minskas eller avvecklas helt.

Hur kommer patienter, brukare och deras närstående att påverkas?

Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård.

De medför även att vården och omsorgen blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.

Projektledning

  • Prioriteringsordförande: Lise-Lotte Risö Bergerlind
  • Sakkunnig: Lars von Knorring
  • Områdesansvarig (Primärvård): Cecilia Björkelund
  • Områdesansvarig (Barn och ungdomspsykiatri): Tord Ivarsson
  • Områdesansvarig (Hälsa och vård): Ingela Skärsäter
  • Områdesansvarig (Medicinsk behandling vuxna): Johan Lundberg  
  • Områdesansvarig (Psykologisk behandling vuxna): Mats Fredriksson
  • Projektledare Socialstyrelsen: Anna Westlind Johnsson
  • Delprojektledare, kunskapsunderlag: Melinda Mild och Lena Hansson

Prioriteringsgrupp

Prioriteringsgruppen består av 26 personer som har bred kompetens och stor klinisk erfarenhet av vård vid depression och ångestsyndrom. I gruppen ingår även två patientföreträdare.

Gruppens arbete innebär att rekommendera och rangordna en aktuell åtgärd vid ett specifikt hälsotillstånd utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.