Målnivåer

Vi fastställer målnivåer för indikatorer i nationella riktlinjer som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör sträva efter i behandlingen av personer med kroniska eller långvariga sjukdomar. Målnivåerna kan användas för styrning och ledning samt vid uppföljning och utvärdering.

De riktlinjer som har fått målnivåer är

De målnivåarbeten som pågår är

  • demens (klart 2018)
  • endometrios, epilepsi och psoriasis (klart 2019).

Vad är en målnivå?

En målnivå anger hur stor andel av en viss patientgrupp som bör få en viss behandling eller åtgärd, exempelvis en läkemedelsbehandling. Målnivåer gäller övergripande för en hel patientgrupp och bör inte förväxlas med behandlingsmål för den enskilda patientens hälsa, till exempel BMI eller blodtryck.

Ger tydliga mål och kan användas för uppföljning

Målnivåerna ger landstingen tydliga och mätbara mål att arbeta mot. De kan användas för uppföljning och utvärdering på nationell nivå, men är även användbara på regional och lokal nivå. Målnivåerna kan dessutom användas i styrning och ledning av verksamheterna.

I Socialstyrelsens utvärderingar av följsamheten till nationella riktlinjer följer vi bland annat upp hur hälso- och sjukvården och socialtjänsten presterar och ligger till i förhållande till målnivåerna.

Så tar vi fram målnivåer

Socialstyrelsens modell för att ta fram målnivåer innehåller flera olika steg. Den inledande fasen handlar om att välja och utveckla indikatorer. Då samlar vi in uppgifter från berörda register och tar tillsammans med en expertgrupp fram förslag på målnivåer. Därefter ger sakkunniga från berörda professioner, patientorganisationer och huvudmän synpunkter på förslagen. Förslagen går också ut på remiss till landstingen och i relevanta fall till kommunerna innan de slutligen fastställs. Målnivåerna ses sedan över regelbundet och justeras vid behov.