Indikatorer i nationella riktlinjer

I arbetet med nationella riktlinjer tar vi fram indikatorer för att kunna följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis. Indikatorerna kan användas för att följa utvecklingen och förbättringen av kvaliteten i vården och omsorgen.

Indikatorerna speglar framförallt de viktigaste rekommendationerna i de nationella riktlinjerna, men även vårdresultat som bedöms vara viktiga att följa över tid, exempelvis dödlighet. Ett exempel på en indikator är ”Andelen personer som dör i hjärtinfarkt inom 28 dagar”.

Används för att följa upp, jämföra och förbättra

Indikatorer kan användas för att lokalt, regionalt och nationellt:

  • följa upp vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader över tid
  • jämföra vårdens processer, resultat och kostnader över tid
  • initiera förbättringar av vårdens kvalitet och effektivitet.

Socialstyrelsen använder bland annat indikatorerna för att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis. När utvärderingarna publicerats läggs indikatorerna även in i vårt indikatorbibliotek.

Så tar vi fram indikatorer i nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram indikatorer med hjälp av en expertgrupp som består av bland annat sakkunniga och personer med kompetens avseende datakällor och register. Vi använder den modell som beskrivs i rapporten Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer.

Enligt modellen ska en indikator vara grundad i vetenskap, relevant och möjlig att mäta och tolka. Uppgifterna som utgör underlag till indikatorerna ska även gå att registrera i system, som journaler och register samt andra datakällor.

Olika typer av indikatorer

Det finns olika typer av indikatorer:

  • strukturindikatorer – speglar förutsättningar för att bedriva vård enligt riktlinjerna
  • processindikatorer – speglar vad som görs, när, var och hur
  • resultatindikatorer – speglar resultat av vården
  • utvecklingsindikatorer – för rekommendationer som bedöms vara angelägna att följa upp men där data saknas.