Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi

Under sommaren 2016 påbörjar vi arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för vård vid epilepsi. Riktlinjerna kommer att fokusera på frågeställningar där behovet av vägledning är störst.

Syftet med riktlinjerna är i första hand att tydliggöra vilka insatser och åtgärder som hälso- och sjukvården bör satsa mest på och vilka åtgärder som kan prioriteras ner. Riktlinjearbetet är en del av regeringens satsning på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar.

Varför tar vi fram nationella riktlinjer för epilepsi?

Behovet av att ta fram nationella riktlinjer för vård vid epilepsi har framförts av både patienter och profession. Vår förstudie om behov av kunskapsstöd vid kroniska sjukdomar visar att det bland annat saknas en samlad syn kring utredning för diagnos och kring utvidgad utredning för ställningstagande till kirurgi vid terapiresistens. Det finns även regionala och sociodemografiska skillnader vad gäller förskrivning av nyare läkemedel och möjlighet för patienten att träffa en specialist.

Cirka 50 000 vuxna och 10 000 barn i Sverige beräknas ha epilepsi. Varje år insjuknar 4 500–5 000 personer. Epilepsi kan påverka livskvaliteten genom begränsningar i aktiviteter och delaktighet. Andra konsekvenser kan vara skador vid anfall, trötthet, koncentrationssvårigheter och minnesproblem samt upplevelser av ett negativt bemötande från omgivningen.

När är riktlinjerna klara?

En remissversion av riktlinjerna beräknas vara klar under våren 2018.

I vilken fas är arbetet?

Under våren 2017 pågår framtagning av kunskapsunderlag i samarbete med SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Parallellt sammansätts en prioriteringsgrupp med uppgift att, när kunskapsunderlagen finns framtagna, rangordna samtliga tillstånds- och åtgärdspar.

Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

Nationella riktlinjer bidrar till att sprida kunskap och tydliggör för beslutsfattare och vårdgivare vilka undersökningar och behandlingar som bör införas eller få utökade resurser och vilka som eventuellt bör minskas eller avvecklas helt.

Hur kommer patienterna och deras närstående att påverkas?

Nationella riktlinjer innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård. De ökar också förutsättningarna för att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.

Projektledning

  • Områdesansvarig, vuxenneurologi: Maria Compagno Strandberg
  • Områdesansvarig, barnneurologi: Tove Hallböök
  • Områdesansvarig, omvårdnad: Anna Hugoson
  • Prioritetingsordförande: Ulla Lindblom
  • Projektledare, Socialstyrelsen: Elisabeth Rignell
  • Delprojektledare, kunskapsunderlag, Socialstyrelsen: Melinda Mild

Kontakt

Elisabeth Rignell
075-247 36 58

Indikatorer och målnivåer
Alexander Svanhagen
075-247 47 64

Kunskapsunderlag
Melinda Mild
075-247 47 61