Nationella riktlinjer för vård vid endometrios

Vi har påbörjat arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för vård vid endometrios. Riktlinjerna kommer att fokusera på frågeställningar där behovet av vägledning är störst.

Syftet med riktlinjerna är i första hand att tydliggöra vilka insatser och åtgärder som hälso- och sjukvården bör satsa mest på och vilka åtgärder som kan prioriteras ner. Riktlinjearbetet är en del av regeringens satsning på kvinnors hälsa.

Varför tar vi fram nationella riktlinjer för endometrios?

Behovet av att ta fram nationella riktlinjer för vård vid endometrios har framförts av både patienter och profession. Vår förstudie om behov av kunskapsstöd för kroniska sjukdomar visar att kännedomen om tillståndet är låg och att för få patienter remitteras till specialister. Det kan leda till att patienter får vänta länge på diagnos och adekvat behandling. Flera studier pekar på ett genomsnitt på 7–8 år.

Endometrios drabbar omkring tio procent av kvinnorna i fertil ålder i befolkningen, eller cirka 200 000 personer. Vanliga symtom är smärta vid mens, i bäckenet, vid samlag samt besvär i tarmar och urinvägar, trötthet, infertilitet och depression.

När är riktlinjerna klara?

En remissversion av riktlinjerna beräknas vara klar under våren 2018.

I vilken fas är arbetet?

Under våren 2016 kommer vi att bilda en projektledningsgrupp och definiera de frågeställningar som kommer ingå i riktlinjearbetet. Sedan följer en inventering av bästa tillgängliga kunskap i samarbete med SBU. Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

Nationella riktlinjer bidrar till att sprida kunskap och tydliggör för beslutsfattare och vårdgivare vilka undersökningar och behandlingar som bör införas eller få utökade resurser och vilka som eventuellt bör minskas eller avvecklas helt.

Hur kommer patienterna och deras närstående att påverkas?

Nationella riktlinjer innebär att hälso- och sjukvården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård. De ökar också förutsättningarna för att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.

Projektledning

  • Områdesansvarig fysioterapi: Anna Skawonius
  • Områdesansvarig smärtbehandling: Annica Persson Rhodin
  • Områdesansvarig omvårdnad: Camilla Ekstrand
  • Områdesansvarig gynekologi och kirurgi: Mathias Pålsson
  • Prioriteringsordförande: Matts Olovsson 
  • Projektledare Socialstyrelsen: Elisabeth Eidem
  • Delprojektledare, vetenskapligt underlag, Socialstyrelsen: Alexandra Karlén

Kontakt

Elisabeth Eidem
075-247 41 21

Kunskapsunderlag
Alexandra Karlén
075-247 43 57

Indikatorer och målnivåer
Anna Granath
075-247 31 74