Nationella riktlinjer för diabetesvården

Dessa riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vården av diabetes hos vuxna.

I maj 2009 publicerade Socialstyrelsen en preliminär version av dessa riktlinjer. SoS bearbetar nu de synpunkter som kommit in (slutdatum för synpunkter var 15 september). Den slutliga versionen beräknas vara klar i mitten av januari 2010.

Om dessa riktlinjer

När är riktlinjerna klara?

En preliminär version av dessa riktlinjer är nu färdig. Den slutliga versionen beräknas vara klar januari 2010.

I vilken fas är arbetet?

Preliminär version. Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.

Varför är det viktigt med Nationella riktlinjer?

Diabetes är en folksjukdom. Cirka 40 000 personer av befolkningen har typ 1-diabetes och cirka 365 000 personer har typ 2-diabetes. Ungefär lika många beräknas ha sjukdomen oupptäckt.

Nationella riktlinjer för diabetes publicerades senast 1999. De riktlinjer Socialstyrelsen tar fram nu skiljer sig mycket från de tidigare, bl.a. genom den mer systematiska arbetsmetoden. Dessutom fokuserar riktlinjerna i större utsträckning än tidigare på de frågor där vården behöver vägledning. Riktlinjerna omfattar vård av vuxna både med typ 1- och typ 2-diabetes, men inte vård av barn med diabetes.

Riktlinjerna kommer att innehålla rekommendationer t.ex. om olika livsstilsåtgärder, kontroll av blodsocker, olika utbildningsinsatser, behandling vid graviditet, glukoskontroll, olika åtgärder vid hjärt-kärlsjukdomar samt komplikationer.

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

De Nationella riktlinjerna innehåller rekommendationer om prioriteringar, vilket ger sjukvården hjälp att välja ut och erbjuda den vård som gör största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad. Bland annat är förebyggande vård och tidig upptäckt viktiga delar för att minska komplikationer hos patienterna. Genom Nationella riktlinjer får beslutsfattare bättre möjligheter att både se de behov som finns för sjukdomsgruppen och därmed även kunna fördela resurserna efter behoven. Riktlinjerna ger även förutsättningar för att vården följs upp på ett mer enhetligt och säkert sätt.

Hur kommer patienterna och deras närstående att påverkas?

Riktlinjerna innebär att vården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed en god och säker vård. Ett exempel inom patientutbildningsområdet är att riktlinjerna granskar ett flertal olika typer av metoder för patientundervisning för att se vilken som har störst patientnytta. Vården kan sedan prioritera de utbildningsmetoder som har störst effekt till en rimlig kostnad. Patienterna får tillgång till utvärderade, evidensbaserade utbildningsmetoder och därmed ökar möjligheten för dem att uppnå en god hälsa. Riktlinjerna medför även att vården för personer med diabetes blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.

Indikatorer

Riktlinjerna kommer utöver rekommendationer även att innehålla indikatorer. Några få generella indikatorer kommer att arbetas in i det kommande nationella indikatorsetet för God vård. Övriga indikatorer som är kopplade till riktlinjens rekommendationer och prioriteringar presenteras i samband med riktlinjens publicering.

Organisation och deltagare

Diabetesriktlinjerna tas fram i projektform. Socialstyrelsen leder arbetet. Ett urval av deltagarna presenteras nedan.

Projektledningsgrupp

Projektledare: Tony Holm, Socialstyrelsen
Projektsekreterare: Elin Linnarsson, Socialstyrelsen
Hälsoekonom: Forskarassistent Katarina Steen Carlsson, Lunds universitets centrum för hälsoekonomi (LUCHE)
Medicinskt sakkunnig: Professor Christian Berne, Akademiska sjukhuset i Uppsala
Etisk rådgivare: Universitetslektor Håkan Thorsén, Örebro universitet
Ordförande faktagrupp: Claes-Göran Östenson
Ordförande omvårdnad: Professor Karin Wikblad, Uppsala universitet
Ordförande prioritering: Docent Mats Eliasson, Sunderby sjukhus i Luleå
Informatör: Birgitta Clarin, Socialstyrelsen

Faktagrupp

I arbetet medverkar ett stort antal experter. Nedan redovisas de huvudansvariga inom respektive område:

Överläkare Ulf Adamson, Danderyds Sjukhus
Professor Elisabet Agardh, Universitetssjukhuset MAS i Malmö
Docent Jan Apelqvist, Universitetssjukhuset MAS i Malmö
Diabetesläkare Soffia Gudbjörnsdottir, Sahlgrenska sjukhuset, registerhållare för Nationella Diabetesregistret
Professor Ulf Smith, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Forskarassistent Katarina Steen Carlsson, Lunds universitets centrum för hälsoekonomi (LUCHE)
Professor Karin Wikblad, Uppsala universitet
Universitetslektor Per Wändell, Karolinska institutet

Prioriteringsgrupp

Ordförande
- Mats Eliasson
Norra sjukvårdsregionen
- Diabetolog Anders Kempe
- Distriktsläkare Björn Olsson
- Diabetessköterska Elisabeth Sjöstedt-Fallén
Uppsala-Örebro
- Överläkare Dic Aronson
- Diabetessköterska Kristina Wasberg Distriktsläkare Stefan Jansson
Stockholm
- Diabetolog Eva Andersén-Karlsson
- Diabetessköterska Kaija Seijvoldt
- Diabetessköterska Lillemor Färnström
- Distriktsläkare Gunell Frense
Sydöstra
- Diabetessköterska Ann Björklund
- Distriktsläkare Kjell Gunnarsson
Västra Götaland
- Distriktsläkare Bo Rylander
- Överläkare Peter Fors
- Diabetessköterska Britt-Marie Carlsson
- Fotterapeut Gunilla Jägerblad
Södra
- Distriktsläkare Dick Larsson
- Diabetolog Anders Nilsson
- Diabetessköterska Gun Nilsson