Dessa riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vården av depressionssjukdom och ångestsyndrom.
Nu har tiden för att lämna synpunkter på den preliminära versionen gått ut. Vi är tacksamma för alla synpunkter vi fått in och kommer att gå igenom samtliga inför arbetet med den slutliga versionen. Läs mer om hur vi hanterar synpunkter på den preliminära versionen.
Om dessa riktlinjer
När är riktlinjerna klara?
En preliminär version är färdig. Den slutliga versionen är planerad till den 16 mars 2010.
I vilken fas är arbetet?
Preliminär version. Läs mer om hur vi tar fram riktlinjer.
Varför är det viktigt med Nationella riktlinjer?
Depressionssjukdom och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Sjukdomarna är så vanliga att de flesta människor antingen själv har erfarenhet eller har en nära anhörig som fått någon av sjukdomarna.
Upplevelsen av olust och ängslan kan vara tecken på att det handlar om depression eller ångesttillstånd. Tillstånden svarar för en hög andel av sjukfrånvaron.
De Nationella riktlinjerna ger sjukvården hjälp att välja ut och erbjuda den vård som gör största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad. Riktlinjerna kommer att innehålla rekommendationer om psykologiska behandlingar, läkemedelsbehandlingar, andra medicinska behandlingar och omvårdnad.
På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?
Tillämpning av kunskapsbaserade metoder har en stor betydelse för att behandlingen av psykiska sjukdomar ska lyckas. Dessvärre har man inte alltid lyckats sprida kunskapen om vilka metoder som ger bäst effekt och vilka metoder som inte bör användas.
Nationella riktlinjerna kommer att öka möjligheterna att sprida kunskapen. Då kommer det att bli tydligt för vårdgivaren att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minskas eller avvecklas helt.
Det är särskilt viktigt att primärvården får verktyg för att kunna ge tidigt insatt effektiv behandling eftersom det är inom primärvården som de flesta av dessa patienter finns. Genom riktlinjerna får även beslutsfattarna kunskap som ger bättre förutsättningar att fördela resurserna efter gruppens behov. En ökad kunskap om vårdens innehåll och hur vården använder resurserna möjliggör också en mer enhetlig och säker uppföljning och utveckling av vården.
Hur kommer patienterna att påverkas?
Riktlinjerna innebär att vården kan erbjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård. Riktlinjer medför även att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom sjukvården får samma kunskap att utgå ifrån.
Indikatorer
Riktlinjerna kommer utöver rekommendationer även att innehålla indikatorer. Några få generella indikatorer kommer att arbetas in i det kommande nationella indikatorsetet för God vård. Övriga indikatorer som är kopplade till riktlinjens rekommendationer och prioriteringar presenteras i samband med riktlinjens publicering.
Organisation och deltagare
Depressions- och ångestriktlinjerna tas fram i projektform. Socialstyrelsen leder arbetet. Ett urval av deltagarna presenteras nedan.
Projektledningsgrupp
- Projektledare: Gunilla Nyrén
- Projektsekreterare: Ida Persson
- Medicinskt sakkunnig: Mårten Gerle
- Informatör: Birgitta Clarin
Faktagrupp
I arbetet medverkar ett stort antal experter. Nedan redovisas de huvudansvariga inom respektive område:
- Barn och ungdomar: Professor Anne-Liis von Knorring, Uppsala universitet
- Primärvård: Professor Cecilia Björkelund, Göteborgs universitet
- Depressionssjukdomar: Docent Björn Mårtensson, Karolinska institutet
- Ångestsjukdomar: Professor Lars von Knorring, Uppsala universitet
- Psykologisk behandling: Professor Gerhard Andersson, Linköpings universitet
- Omvårdnad: Docent och fil dr Ingela Skärsäter, Göteborgs universitet
- Hälsoekonomi: Professor Björn Lindgren, Lunds universitet
- Praxisundersökning: Docent Ingvar Krakau, Karolinska institutet
- Patienter och närstående: Med dr Barbro Krevers, Linköpings universitet
Prioriteringsgrupp
- Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiater och vårdprocesschef vid Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås (ordförande)
- Roland Morgell, distriktsläkare, Stockholm (vice ordförande)
- Anna-Karin Fahlén, distriktsläkare, Luleå
- Eva Arvidsson, distriktsläkare, Kalmar och medicinskt sakkunnig i rikt-linjeprojektet
- Lena Widing, distriktssköterska, Uppsala
- Per Carlsson, leg. psykoterapeut, primärvården, Södra Älvsborg
- Nils Lundin, skolläkare/överläkare, Helsingborg
- Åsa Lundberg, barn- och ungdomspsykiater, Stockholm
- Marianne Helgesson, leg. psykoterapeut, Linköping
- Bjarne Nilsson-Olinder, psykiater och chefsöverläkare, Motala
- Göran Nyberg, psykiater,Skellefteå
- Ewa Mörtberg, leg. psykoterapeut, Stockholm
- Margaretha Carlstedt, psykiatrisjuksköterska, Skellefteå
- Monica Mattsson, sjukgymnast, Umeå