Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom är nu publicerade i en remissversion. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom.

Presentation om riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom

I vilken fas är arbetet?

En remissversion av riktlinjerna blev klar i den 23 november. Efter publiceringen kommer Socialstyrelsen att medverka i ett nationellt seminarium för beslutsfattare och andra berörda den 10 februari 2017.

På seminariet har regionerna, landstingen och kommunerna möjlighet att redovisa sina analyser av vilka organisatoriska och ekonomiska konsekvenser riktlinjerna kommer att innebära för dem. Dessa analyser blir sedan en del av underlaget till Socialstyrelsens slutliga analys och bedömning av konsekvenserna.

Berörda landsting, intresseorganisationer, yrkesföreningar, privata vård- och omsorgsgivare och andra kan också senast 2017-03-31 lämna synpunkter på riktlinjerna via e-post. Den slutliga versionen kommer att publiceras under hösten 2017.

Varför nya riktlinjer?

Detta är en remissversion av de reviderade riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom som ersätter de nationella riktlinjerna från 2010.

Syftet med riktlinjerna är både att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Riktlinjerna riktar sig främst till politiker, tjänstemän och verksamhetschefer. Andra viktiga mottagare är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom ger vägledning på gruppnivå och omfattar följande områden inom vården och omsorgen vid demenssjukdom:

  • utredning och uppföljning
  • multiprofessionellt arbete
  • stödinsatser
  • läkemedelsbehandling och tillskott
  • utbildning

På vilket sätt berörs vårdgivare och beslutsfattare?

Rekommendationerna bör påverka resursfördelningen inom vård och omsorg vid demenssjukdom på så sätt att förhållandevis mer resurser fördelas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder än till dem som har fått låg prioritet.

Riktlinjerna bidrar till att sprida kunskap och tydliggör för beslutsfattare och vårdgivare vilka metoder som bör införas eller få utökade resurser och vilka som eventuellt bör minskas eller avvecklas helt.

Hur kommer patienter, brukare och deras närstående att påverkas?

Riktlinjerna innebär att hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan er-bjuda patienterna en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård. De medför även att vården och omsorgen blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom hälso- och sjukvården och omsorgen får samma kunskap att utgå ifrån.

Projektledning

  • Prioriteringsordförande: Anne Ekdahl
  • Faktaordförande: Lars-Olof Wahlund
  • Områdesansvarig (Primärvård): Anna Segernäs Kvitting
  • Områdesansvarig (Specialistvård): Agneta Nordberg
  • Områdesansvarig (Omvårdnad och anhörigstöd): Ingrid Hellström
  • Områdesansvarig (Omvårdnad och anhörigstöd): Irene Ericsson
  • Områdesansvarig (Läkemedel): Anders Wimo
  • Projektledare Socialstyrelsen: Stefan Brené
  • Delprojektledare, kunskapsunderlag, Socialstyrelsen: Lena Jönsson

 

Prioriteringsgrupp

Prioriteringsgruppen består av 23 personer som har bred kompetens och stor klinisk erfarenhet inom vård och omsorg vid demenssjukdom. I gruppen ingår även tre patientföreträdare.

Gruppens arbete innebär av att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet rekommendera och rangordna en aktuell åtgärd vid ett specifikt hälsotillstånd.

Kontakt

Stefan Brené
075-247 35 90

Kunskapsunderlag
Lena Jönsson
075-247 32 53

Indikatorer och utvärdering
Vera Gustafsson
075-247 43 20