Virushepatiter - B15, B16, B17, B18, B19


Försäkringsmedicinsk information

Samtliga beskrivna hepatiter är klassade som allmänfarliga sjukdomar och ska anmälas och smittspåras enligt Smittskyddslag (2004:168). Det innebär även att patienter med konstaterad akut hepatit A kan avstängas från arbete med exempelvis livsmedel och inom sjukvården. I dessa fall gäller speciella sjukskrivningsregler. Patienter med smittsam hepatit A utan direkta kliniska symtom kan behöva en kortare tids omplacering på arbetsplatsen om patienten arbetar med livsmedel eller i vårdarbete med direkt patientkontakt.

Vid kroniska hepatitformer påverkas arbetsförmågan sällan.

Alkoholmissbruk kan ge både akut och mer kronisk leverpåverkan och är viktigt att uppmärksamma. Även intravenöst missbruk bör uppmärksammas, speciellt vid hepatit B och C.

Symtom, prognos, behandling

Hepatiter orsakas av olika typer av virus. Hepatit A-virus överförs mellan personer vid indirekt eller direkt kontakt. Efter 3–6 veckors inkubation insjuknar symtomatiska patienter med hög feber, muskelsmärtor, huvudvärk och illamående. Efter någon vecka även ikterus (gulsot) med trötthet och aptitlöshet. I sällsynta fall kan ett andra skov förekomma. Tiden för normalisering av levervärden varierar men ca 70 procent återfår normala värden inom 3 månader. Ålder, annan leversjukdom och graviditet påver prognos och sjukdomsgrad. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet och leder inte till att patienten kroniskt bär smittan. Det finns ingen specifik, antiviral behandling. Hepatit A förebyggs med vaccin eller gammaglobulin.

Hepatit B-virus sprids bl.a. genom sexuella kontakter eller via inokulation (tex. injektioner eller transfusioner) Symtomen hos symtomatiska patienter (ca 50 procent) vid akut sjukdom är lätt feber, trötthet, ledsmärta och urtikaria som i vissa fall föregår ikterus. Sjukdomsgraden varierar. Akut hepatit B spontanläker i ca 95 procent av fallen bland vuxna patienter. Antiviral behandling kan bli aktuell för ett fåtal patienter. Hepatit B förebyggs med vaccin eller specifikt gammaglobulin.

Hepatit C-virus sprids huvudsakligen via blod. Symtomen är ofta subkliniska (inte fullt utvecklade) och endast ca 15 procent av fallen utvecklar milda symtom me lätt feber, trötthet, allmän sjukdomskänsla, leverförstoring samt lätt ikterus. Omkring hälften av de asymtomatiska fallen blir kroniska bärare av viruset. Det finns inga förebyggande åtgärder men antiviral behandling läker ut de flesta (mer än 75 procent) som behandlas.

Kronisk hepatit B och C: Naturalförloppet varierar kraftigt beroende på faktorer hos viruset och patienten. Många patienter har en överlevnad som ej påverkas av infektionen och hos dem med progressiv sjukdom finns antiviral behandling att erbjuda. Prognostiska faktorer är bl.a. kön, ålder vid smittotillfället, alkoholkonsumtion, dubbelinfektion samt hämmat immunförsvar. Den stora risken vid progressiv sjukdom är utvecklandet av cirrhos (skrumplever) och/eller hepatocellulär cancer. Prognosen påverkas av möjligheten till antiviral behandling. Kronisk hepatit B kan behandlas med antiviral suppression och i vissa fall även utläkning. Kronisk hepatit C läker ut i mer än hälften av fallen vid antiviral behandling.

Hepatit A läker ut helt inom 3 månader men symtomen har som regel klingat av långt innan. Akut hepatit B läker för merparten av patienterna ut inom 6 månader. Symtomatisk akut hepatit C spontanläker i majoriteten av fallen inom 6 månader men antiviral behandling bör alltid övervägas. Funktionsnedsättning i samband med biverkningar av antiviralbehandling klingar vanligen av inom 1–2 månader efter utsatt behandling.

Funktionsnedsättning

Akut hepatit A och B kan ge en kraftig påverkan på allmäntillståndet (t.ex. feber, trötthet och ledsmärtor)och nedsätter då funktionsförmågan helt under en kortare period. Kronisk hepatit B och C är mer långdragna tillstånd som endast påverkar funktionstillståndet vid progress till dekompenserad levercirrhos och cancerutveckling. Antiviral behandling ger ofta biverkningar. Många av dessa är så uttalade att de leder till funktionsnedsättning.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid akut hepatit A och B upp till 2 veckors sjukskrivning (100 %).
  • Vid biverkningar av behandling, hel- eller partiell sjukskrivning under längre tid – ibland i upp till 6 månader.