Sjukskrivning vid utmattningssyndrom

  • Diagnos: Utmattningssyndrom
  • ICD-kod: F43.8, F43.9P
  • Ändringsdatum: Publicerad 15 maj 2008

Innehåll


Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga

För individer med ett uttalat och väldiagnostiserat utmattningssyndrom kan arbetsförmågan vara nedsatt under avsevärd tid. Återhämtning, med hjälp av aktiv specialiserad rehabilitering, och successiv återgång i arbete, tar inte sällan mer än 6 månader och i vissa fall upp till ett år eller längre.

Symtom, prognos och behandling

Allvarligare stadier av psykisk utmattning, utmattningssyndrom, inträder inte sällan akut med en avancerad symtombild efter en längre tids belastning (kriterier publicerade av Socialstyrelsen 2003). Till bilden hör omfattande och handikappande kognitiva störningar, ofta i kombination med uttalade affektiva problem (gränsande till depression eller ångestsjukdom), samt olika somatiska symtom. Behandlingen baseras på psykologiskt stöd för att skapa balans mellan aktivitet och vila. Symtomatisk behandling inriktas på att understödja sömn och minska oro. Rehabiliteringen innefattar livsstilsförändring, stresshantering och successiv återgång i normaliserad livsföring.

Förväntad konsekvens för funktionstillstånd

Ett uttalat utmattningssyndrom kan medföra omfattande och handikappande funktionsnedsättningar av framförallt kognitiv karaktär.

Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning

Vid svårare stadier av utmattning är funktionen, trots adekvat vård, ofta nedsatt i upp till 6 månader, och i vissa fall i upp till ett år eller mer.

Behov av tidiga insatser. Särskilda överväganden och åtgärder

Syndromet beror ofta på en kombination av stressfaktorer både privat och på arbetsplatsen. Viktigt är att uppmärksamma potentiella stressfaktorer även utanför arbetet.

Tidig differentialdiagnostisk bedömning, avseende somatisk och psykisk sjukdom är angelägen.

Om arbetssituationen är en dominerande stressfaktor bör företagshälsovård och arbetsgivare tidigt kopplas in för översyn av arbetsuppgifter. Föreligger stadigvarande konflikter på arbetsplatsen är en återgång mindre realistisk och en dialog kring förutsättningar att byta arbetsplats bör komma igång. Fobiska undvikandereaktioner gentemot arbetsplatsen är inte ovanliga och kan behöva hanteras, t ex med psykoterapeutiska metoder.

 

Kontakt

Malin Ahrne
075-247 30 40