-
Diagnos:
Tvångssyndrom
-
ICD-kod:
F42
-
Ändringsdatum:
Publicerad 15 maj 2008
Innehåll
Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga
- Sjukskrivning kan i många fall undvikas.
- Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör vara kort, 2-6 veckor. Deltidssjukskrivning bör alltid övervägas.
- Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader, vilket förekommer vid kroniska tillstånd, bör samarbete med psykiatrin etableras.
Symtom, prognos och behandling
Tvångssyndrom kännetecknas av tvångstankar såsom tankar av typen: ”tänk om jag glömde stänga av spisen” – tvångshandlingar t.ex. tvätt-, kontrollerings-, räkne- och samlartvång och problemskapande undvikande beteende. Tillståndet debuterar ofta före puberteten.
Tvångssyndrom behandlas farmakologiskt och/eller med beteendeterapi.
Förväntad konsekvens för funktionstillstånd
Tvångssyndrom kan medföra betydande hinder för vardagliga aktiviteter och social interaktion.
Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning
Tvångssyndrom är ofta långvariga, kroniska tillstånd. Läkemedelsbehandlingen understiger sällan ett år. Lång sjukdomsduration före diagnos, samt affektiv och neuropsykiatrisk samsjuklighet, kan innebära förlängda tider till förbättring.
Behov av tidiga insatser. Särskilda överväganden och åtgärder
Samtidig depression, annan ångeststörning, autism, Aspergers och Tourettes syndrom är vanliga former av samsjuklighet som bör utredas. Tidig aktiv behandling, vanligen inom psykiatrin, är viktig.
För personer med tvångssyndrom kan det vara svårt att själva ta kontakt med vården. Återbud eller uteblivanden kan vara en del av sjukdomssymtomatologin. Vid svåra fall kan det vara nödvändigt att bedömning och initiala insatser sker i hemmet. Anhöriginformation och utbildning är viktig.