-
Diagnos:
Stressreaktion/krisreaktion
-
ICD-kod:
F43.9
-
Ändringsdatum:
Publicerad 15 maj 2008
Innehåll
- Individer med lättare stress- eller krisreaktioner har vanligen inte nedsatt arbetsförmåga.
- För individer med risk för allvarliga tillstånd, med påtagliga sömnstörningar och viss kognitiv svikt, kan sjukskrivning, 2-6 veckor, gärna på deltid, övervägas. Sjukskrivning ska ske med tät uppföljning och adekvat behandling.
Stress- eller krisreaktioner kan uppvisa betydande variation avseende etiologi, allvarlighetsgrad, lämplig behandlingsstrategi och lämplig vårdnivå. Absoluta gränser mellan olika kategorier av tillstånd är svåra att ange och bedömningar ställer stora krav på diagnostiken.
För individer med lättare reaktioner kan hjälp till livsstilsförändringar, och hjälp att minska yttre belastning, vara nog för att förebygga allvarlig sjukdom. Om tillståndet varat längre tid med sömnstörningar och kognitiv störning i form av minnesluckor och liknande är detta tecken på att insatser utöver livsstilsmodifiering kan behövas (t ex KBT, psykosocialt stöd etc.). Dessa patientkategorier bör primärvården kunna ge adekvat hjälp.
Individer med lättare stress- eller krisreaktioner uppvisar begränsad funktionspåverkan. Längre gångna tillstånd kan medföra stresskänslighet som i varierande grad ger psykisk och fysisk uttröttbarhet och begränsad energi.
Durationen är beroende på om, och när, behövliga livsstilsförändringar sker.
Stressproblematik beror ofta på en kombination av stressfaktorer både privat och på arbetsplatsen. Viktigt är därför att uppmärksamma potentiella stressfaktorer även utanför arbetet.
Tidig differentialdiagnostisk bedömning, avseende somatisk och psykisk sjukdom är nödvändig.
Om arbetssituationen är en dominerande stressfaktor bör företagshälsovård och arbetsgivare tidigt kopplas in för översyn av arbetsuppgifter. Konflikter på arbetsplatsen ska uppmärksammas. Fobiska undvikandereaktioner gentemot arbetsplatsen är inte ovanliga och kan behöva hanteras, t ex med psykoterapeutiska metoder.