/
/
/

Skadligt bruk av droger, drogberoende - F11, F12, F13, F14, F15, F16, F18, F19


Symtom, prognos, behandling

Drogpåverkan eller akut drogintoxikation betraktas inte som sjukdom. Skadligt bruk är när intaget av droger får psykiska, kroppsliga eller sociala konsekvenser, men beroendekriterierna inte uppfylls. Diagnosen drogberoende baseras på kriterier som toleransökning, abstinenssymtom, kontrollförlust och fortsatt användning trots skador. Diagnosen substansberoendesyndrom baseras på kriterierna toleransökning, substansspecifika abstinenssymtom, kontrollförlust, stark längtan efter substansen, prioritering av narkotikaanvändning högre än andra aktiviteter och förpliktelser och fortsatt användning trots skador.

Symtomen på narkotikaabstinens är beroende på vilken substans som använts. Vid t.ex. opiatabstinens är influensaliknande symtom vanliga och amfetaminanvändande kan ge svåra sömnproblem och paranoida vanföreställningar. Akuta abstinenssymtom kan variera mellan enstaka dagar till flera veckor. Typ av drog, intagets storlek och tidslängd påverkar tiden för återhämtning. Återfall kan förekomma under det första året av drogfrihet. Två år utan beroendekriterier är att jämställa med utläkt.

Prognosen är god med tidig och rätt behandling samt vid behandlingsföljsamhet. Samsjuklighet behandlas med läkemedel och psykosocial behandling.

Funktionsnedsättning

Vid skadligt bruk kan kroppsliga skador uppkomma men framför allt funktionsnedsättningar kopplade till olika psykiatriska symtom. Vid drogberoende tillkommer kompulsivitet, d.v.s. tvångsmässighet att inta droger flera gånger om dagen, svårare kroppsliga skador och psykisk sjuklighet. Kognitiv funktionsnedsättning, nedstämdhet, långvarig kraftlöshet, matthet eller orkeslöshet med muskelsvaghet och sömnstörning efter långvarigt drogintag kan kvarstå i flera veckor, upp till tre månader, efter etablerad drogfrihet. Svårare fall av kognitiv funktionsnedsättning kan kvarstå upp till sex månader.

Aktivitetsbegränsning

Förekommande begränsningar av aktiviteter kan vara relaterade till svårigheter med uthållighet, att hantera stress, förändring och andra psykologiska krav, att vara uppmärksam, att lära nytt, att förstå instruktioner och att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift.

Rehabiliteringsinformation

Patientens delaktighet är betydelsefull vid gemensam planering av behandling och för återgång i arbete. Samverkan med Försäkringskassan och kommunens socialtjänst är lämpligt vid lång sjukskrivning eller arbetslöshet. Vid användning av illegal narkotika förekommer ofta sociala problem och kriminalitet vilket kräver aktiva åtgärder för att främja rehabilitering.

Försäkringsmedicinsk information

Vid beroende kan sjukskrivning vara en del av behandlingen förutsatt att den är kopplad till kontroll av patientens narkotikafrihet, samt deltagande i medicinska och beteendeförändrande behandling. Sjukskrivning utan aktiv behandling kan leda till utebliven förbättring. Patienter kan sjukskrivas under tiden som de deltar i läkemedelassisterad behandling vid opioidberoende (LARO). Behandlingen innehåller medicinska och psykosociala insatser och sker på enheter som bedriver sådan behandling (se även Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, 2015 och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, 2016). Förebyggande sjukskrivning för behandling är aktuell om behandlingen i sig hindrar närvaro på arbetsplatsen, exempelvis behandlingshem eller intensiv öppenvårdsbehandling såsom påbörjande av läkemedelassisterad behandling för opioidberoende.

Vid skadligt bruk av narkotika med akut komplicerat förlopp kan komplikationerna bli så framträdande att de i sig medför arbetsoförmåga och sjukskrivning.

Samsjuklighet med andra psykiska och somatiska sjukdomar (t.ex. depression, ångest-syndrom, begynnande psykos, personlighetsstörning, adhd, bipolär sjukdom och blodsmitta) är ofta förekommande. Vid samsjuklighet ska behandling ske parallellt, men funktionsförmågan bedömas utifrån respektive tillstånd. Under påverkat tillstånd eller abstinens finns risk för att individen förorsakar olyckor, exempelvis på arbetsplatsen eller i trafiken, och skadar både sig själv och andra.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning. En ny bedömning ska ske innan sjukskrivningen förlängs.

  • Under narkotikapåverkan är arbetsförmågan nedsatt men är inte skäl för sjukskrivning.
  • Vid lindrigt, medelsvårt till svårt skadligt bruk av narkotika droger med akut komplicerat förlopp som kräver slutenvård kan patienten sjukskrivas på heltid upp till 3 veckor och därefter 2 veckor i öppenvård.
  • Vid medelsvårt till svårt narkotikaberoendesyndrom och abstinens, uppkomna komplikationer, samsjuklighet och pågående behandling kan patienten sjukskrivas på heltid eller partiellt upp till 3 månader.
  • Vid svårt narkotikaberoendesyndrom och samsjuklighet och pågående behandling kan patienten sjukskrivas på heltid upp till 6 månader.
  • Vid kroniska drogskador med samsjuklighet och när samtliga behandlingsinsatser haft utebliven effekt, kan arbetsförmågan bli permanent nedsatt.