/
/
/

Skadligt bruk av alkohol och alkoholberoende - F10


Symtom, prognos, behandling

Berusning eller akut alkoholintoxikation betraktas vid frivilligt intag inte som sjukdom. Skadligt bruk är när intaget av alkohol får psykiska, kroppsliga eller sociala konsekvenser, men beroendekriterierna inte uppfylls. Diagnosen alkoholberoendesyndrom baseras på kriterierna toleransökning, abstinenssymtom, kontrollförlust, stark längtan efter alkohol, prioritering av alkoholanvändning högre än andra aktiviteter och förpliktelser och fortsatt användning trots skador. Vanliga symtom på alkoholabstinens är blodtrycksförhöjning, svettningar, skakningar, ångest och sömnstörning.

Prognosen är god med rätt behandling och vid behandlingsföljsamhet. Återfallsrisken är högre första alkoholfria året, två år utan beroendekriterier är att jämställa med utläkt. Vid kroniskt, långvarigt alkoholberoende tillkommer neurologiska symtom och organskador. Alkoholberoendesyndromet kan behandlas med läkemedel och psykosocial behandling (se även Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, 2015).

Funktionsnedsättning

Vid skadligt bruk av alkohol sätts funktionsförmågan vanligen inte ned annat än i samband med alkoholintag. Kognitiv funktionsnedsättning, ångest, nedstämdhet och sömnstörning efter långvarigt högt alkoholintag kan kvarstå i flera veckor och upp till tre månader efter etablerad nykterhet. Långsiktiga komplikationer är kroppsliga skador och kroniskt nedsatt kognitiv förmåga, nedsatt minnesfunktion och intellektuell förmåga.

Aktivitetsbegränsning

Skadligt bruk av alkohol kan leda till svårigheter att hantera stress, förändringar och andra psykologiska krav. Patienten kan ha svårigheter med att vara uppmärksam, att lära nytt, förstå instruktioner, att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift samt genomföra koordinerade, komplicerade uppgifter. Patienten kan ha svårigheter i arbeten där god finmotorik och gångförmåga, med eller utan hjälpmedel, krävs.

Rehabiliteringsinformation

I samband med behandling kan sjukskrivning ske om behandlingen i sig hindrar närvaro på arbetsplatsen, exempelvis behandlingshem eller intensiv öppenvårdsbehandling med evidensbaserad metod upp till 12 månader. 

Det behöver finnas stöd till nykterhet i alkoholfri miljö och, eller läkemedelsbehandling och psykosocialbehandling. Patientens delaktighet är betydelsefull vid gemensam planering av behandling och för återgång i arbete. Samverkan med Försäkringskassan och kommunens socialtjänst är lämpligt vid lång sjukskrivning eller arbetslöshet.

Försäkringsmedicinsk information

Sjukskrivning kan vara en del av behandlingen förutsatt att den är kopplad till kontroll av patientens alkoholfrihet, samt deltagande i medicinsk och beteendeförändrande behandling. Sjukskrivning utan behandling kan leda till utebliven förbättring. Alkoholkonsumtionens storlek och tidslängd påverkar tiden för återhämtning. Okontrollerat alkoholintag får ofta sociala konsekvenser och kan ge psykiska besvär. Det är viktigt att inte automatiskt sjukförklara dessa.

Det är inte ovanligt att patienter med långvarigt aktivt alkoholberoende är sjukskrivna för somatiska diagnoser och att neurokognitiv nedsättning inte har uppmärksammats. Differentialdiagnostiskt kan långvarigt och avvikande förlopp bero på samsjuklighet, användning av andra substanser eller inte utredda kroniska skador som t.ex. nedsatt kognitiv funktion vid långvarig lindrig till måttlig leverskada.

Vid utdragen abstinens t.ex. efter abstinenskomplikationer som epileptiskt anfall, delirium tremens och vid tillfälligt nedsatt kognitiv förmåga eller kroniska alkoholskador ska arbetsförmågan bedömas utifrån hur dessa tillstånd påverkar funktionsförmågan.
Vid samsjuklighet (t.ex. depression, ångestsyndrom, bipolär sjukdom, schizofreni, personlighetsstörning) ska behandling ske parallellt men funktionsförmågan bedömas utifrån respektive tillstånd.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning. En ny bedömning ska ske innan sjukskrivningen förlängs.

  • Under alkoholpåverkan är arbetsförmågan nedsatt, men är inte skäl för sjukskrivning.
  • Vid lindrigt till medelsvårt alkoholberoendesyndrom kan patienten sjukskrivas upp till 2 veckor på heltid eller partiellt.
  • Vid lindrigt till medelsvårt alkoholberoendesyndrom och abstinens, uppkomna komplikationer och somatisk, psykisk samsjuklighet och vid pågående behandling kan patienten sjukskrivas upp till 3 månader på heltid eller partiellt.
  • Vid svårt alkoholberoende under abstinensbehandling eller behandling av komplikationer i slutenvård kan patienten sjukskrivas på heltid upp till 6 månader.
  • Vid kroniska alkoholskador med uttalad samsjuklighet och när samtliga behandlingsinsatser haft utebliven effekt, kan arbetsförmågan bli permanent nedsatt.