/
/
/

Recidiverande depressioner - F33


Symtom, prognos, behandling

Recidiverande depression innebär ett eller flera återinsjuknanden (recidiv) efter en första depression. Symtombilden omfattar både somatiska och psykiska symtom. Kognitiv störning (t.ex. koncentrationssvårigheter, minnesstörning eller ökad uttröttbarhet) är ofta framträdande. Episoderna blir ofta djupare, långvarigare och tätare ju fler recidiv som inträffar. Vid tidig debutålder är risken för recidiv högre. Återkommande depressioner kan vara del av bipolär sjukdom. Profylaktisk, psykologisk eller medicinsk behandling kan bli aktuell, samt patientutbildning och familjestöd. Målsättningen med behandlingen är fullständigt tillfrisknande.

Funktionsnedsättning

Funktionsnedsättningen innebär att patienten får problem med trötthet, ener-gibrist, nedsatt minne, bristande initiativförmåga, bristande motivation och uthållighet. Ofta ökar graden av funktionsnedsättningen med antalet depressioner. Vid kvarstående symtom mellan skoven är risken större för försämrad funktion på sikt.

Aktivitetsbegränsning

Begränsningen innebär svårigheter med att fatta beslut, att planera, nedsatt stresstolerans, att fokusera uppmärksamhet, nedsatt flexibilitet, att komma igång med aktiviteter. Vid svår depression kan den drabbade personen få svårigheter att hantera problem i arbets- och vardagslivet eller ta hand om sig själv.

Rehabiliteringsinformation

Det är väsentligt att kontakta arbetsgivare och arbetsförmedling för att planera arbetsanpassning och återgång i arbete redan på ett tidigt stadium i sjukdomsförloppet.

Försäkringsmedicinsk information

Stora individuella skillnader förekommer vid samtliga svårhetsgrader av recidiverande depression. Det är angeläget att behandla recidiverande depression aktivt. Kontinuerlig skattning eller självskattning av depressionens svårighetsgrad är viktig för att utvärdera resultatet av den pågående behandlingen. Risken för återfall ökar med antalet tidigare depressioner. Risken för återfall är också större vid kvarstående symtom efter tidigare episoder.

Utan samsjuklighet och kognitiva restsymtom är förväntad tid för helt återvunnen funktionsförmåga den samma som vid depressiv episod, d.v.s. upp till 6 månader. Vid komplicerande samsjuklighet, kvarstående kognitiv nedsättning, eller efter flera tidigare depressioner, kan tiden bli längre (se även Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, 2010).

Samsjuklighet med annan psykisk och somatisk sjukdom (t.ex. ångestsyndrom, missbruk, neuropsykiatrisk problematik eller om den recidiverande depressionen är del av ett bipolärt syndrom) ska uppmärksammas och behandlas. Om sjukfallet inte avslutats inom ramen för rekommenderad sjukskrivning kan psykiatrisk kompetens behövas för att bedöma arbetsförmågan.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning. En ny bedömning ska ske innan sjukskrivningen förlängs.

  • Vid lindrig recidiverande depression i akut fas kan arbetsförmågan vara nedsatt och sjukskrivning behövas på heltid, alternativt partiell sjukskrivning, upp till 6 månader.
  • Vid medelsvår recidiverande depression, med kvarstående kognitiv funktionsnedsättning, kan sjukskrivning behövas upp till 1 år eller längre, överväg partiell sjukskrivning.
  • Vid svår recidiverande depression kan inte alltid full arbetsförmåga återställas.