-
Diagnos:
Recidiverande depression
-
ICD-kod:
F33
-
Ändringsdatum:
Publicerad 15 maj 2008
Innehåll
- Vid behandling av ett skov kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till 6 månader efter insatt behandling. Kognitiv dysfunktion kan kvarstå ytterligare 6 månader eller längre. Stora individuella skillnader förekommer.
- Vid upprepade recidiv kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan vara ett alternativ för att undvika återinsjuknande - återgång till heltidsarbete kan utgöra en för stor belastning.
Recidiverande depression (F33) innebär ett eller flera återinsjuknanden (recidiv) efter en första depression. Symtombilden omfattar både somatiska och psykiska symtom. Kognitiv störning (t.ex. koncentrationssvårigheter, minnesstörning och/eller ökad uttröttbarhet) är ofta framträdande. Episoderna blir ofta djupare, långvarigare och tätare ju fler recidiv som inträffar. Vid tidig debutålder är risken för recidiv högre. Återkommande depressioner kan vara del av bipolär sjukdom. Samsjuklighet med ångestsjukdom, personlighetsstörning eller missbruk är vanligt. Målsättningen med behandlingen är fullständigt tillfrisknande. Profylaktisk behandling kan bli aktuell. Utöver medicinering och evidensbaserade psykologiska behandlingar som tillägg bör patientutbildning och familjestöd övervägas.
Funktionen sätts ned av trötthet, energibrist, oförmåga att fatta beslut, oförmåga att planera, försämrat minne, bristande initiativförmåga, motivation och uthållighet samt ökad känslighet för stress. Ofta ökar graden av funktionsnedsättning med antalet depressioner. Vid kvarstående symtom mellan skoven är risken större för försämrad funktion på sikt. Vid svår depression kan den drabbade personen inte hantera vardagliga problem eller ta vård om sig själv.
Utan samsjuklighet och kognitiva restsymtom är förväntad tid för helt återvunnen funktionsförmåga den samma som vid depressiv episod, d.v.s. 3 till 6 månader. Vid komplicerande samsjuklighet, kvarstående kognitiv nedsättning, eller efter flera tidigare depressioner, kan tiden bli längre.
Det är angeläget att behandla recidiverande depression aktivt. Kontinuerlig skattning eller självskattning av depressionens svårighetsgrad bör göras för att utvärdera resultatet av den pågående behandlingen. Risken för återfall ökar med antalet tidigare depressioner. Risken för återfall är också större vid kvarstående symtom efter tidigare episoder. Samsjuklighet med annan psykisk och somatisk sjukdom ska uppmärksammas och behandlas. Samråd med psykiatrin bör ske.
Behandlingsansvaret ska övergå till psykiatrin.
Chen, LS, Eaton, WW, Gallo, JJ, Nestadt, G, Crum, RM. Empirical examination of current depression categories in a population-based study: symptoms, course, and risk factors. Am J Psychiatry. 2000; 157(4):573-80.
Mattisson, C, Bogren, M, Horstmann, V, Munk-Jorgensen, P, Nettelbladt, P. The long-term course of depressive disorders in the Lundby Study. Psychol Med. 2007; 37(6):883-91.
Solomon, DA, Keller, MB, Leon, AC, Mueller, TI, Shea, MT, Warshaw, M, et al. Recovery from major depression. A 10-year prospective follow-up across multiple episodes. Arch Gen Psychiatry. 1997; 54(11):1001-6.
Torpey, DC, Klein, DN. Chronic depression: update on classification and treatment. Curr Psychiatry Rep. 2008; 10(6):458-64.