/
/
/

Perifera kärlsjukdomar - I74, I80


Försäkringsmedicinsk information

Då arteriella och venösa kärlsjukdomar kan ha flera bakomliggande orsaker och samtidiga andra sjukdomstillstånd måste diagnostiken ta fasta på annan samtidig sjuklighet. Djup ventrombos medför risk för lungemboli med kvarstående påverkan på lungfunktion. Perifer arteriell kärlsjukdom är en stark riskfaktor för annan aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. Den samlade funktionsnedsättningen kan göra patienten helt arbetsoförmögen.

Symtom, prognos, behandling

Venösa tromboser (blodpropp i en blodåder) innebär störd cirkulation i perifera kärl och medför svullnad och smärta i fötter och underben. Tromboser kan i sällsynta fall drabba armen. En fruktad och livshotande komplikation är lungemboli (propp i lungans cirkulation). Patienten ligger ibland till en början på sjukhus och behandlas med läkemedel. Vid akuta tillstånd i vener och artärer som behandlas med läkemedel eller kärlkirurgi återställs funktionen inom 1–2 veckor, ibland med kvarstående svullnad, värk eller bristande perifer cirkulation. Vid kroniska tillstånd efter venös trombos kan funktionens förbättras av fysisk träning.

Vid kronisk arteriell kärlsjukdom kan funktionens förbättras av fysisk träning och läkemedel men det sker oftast en långsam försämring med tiden.

Funktionsnedsättning

Djup ventrombos medför risk för lungemboli med kvarstående påverkan på lungfunktion. Svullnad, smärtor och trötthetskänsla i fot och underben.

Aktivitetsbegränsning

Kronisk arteriell kärlsjukdom kan sätta ned den fysiska förmågan genom till exempel smärtor i benet efter viss gångsträcka.

Rehabiliteringsåtgärder

Rekommendera rökstopp, fysisk aktivitet samt eventuellt stödstrumpa vid venös trombos för att förhindra att sjukdomen tilltar och för att lindra symtomen. Kontakta företagshälsovården eller arbetsgivaren om patientens bestående funktionsnedsättning är av sådan grad att återgång i tidigare arbete inte kan förväntas. Patienten kan oftast klara fortsatt arbete om det är anpassat till funktionsnedsättningen, ibland på heltid men oftare på deltid.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid akuta tillstånd är arbetsförmågan som regel nedsatt i alla former av arbeten i upp till 3 veckor.
  • Kvarstående besvär (svullnad och smärta vid fysisk aktivitet) kan begränsa arbetsförmågan i arbeten som kräver mycket stående och mycket gående. Partiell sjukskrivningen i upp till två månader är vägledande.
  • I vissa fall med bestående funktionsnedsättning på grund av svullnad eller smärta vid ansträngning är fortsatt fysiskt tungt arbete orealistiskt.