/
/
/

Obstruktiv sömnapné (OSA) - G47.3


Försäkringsmedicinsk information

Alla svårighetsgrader av OSA, men särskilt grav OSA, medför flerfaldigt ökad olycksfallsrisk vid bilkörning. Krävande bilkörning eller liknande i arbetet kan innebära ett särskilt problem i dessa fall. Symtomutvärdering behöver ske efter insatt behandling. Skiftarbete kan utlösa och förvärra problemen och bör därför undvikas.

Symtom, prognos, behandling

Obstruktiv sömnapné (OSA) definieras som 5 eller fler andningsuppehåll per timmes sömn (AHI > 5) verifierat med en sömnundersökning. Symtomen är ökad sömnighet dagtid, icke utvilande sömn, nattliga uppvaknande med lufthunger och upplevda eller bevittnade snarkningar eller andningsuppehåll. OSA graderas som lindrig (AHI 5- 30). Konsekvenser av OSA omfattar neurokognitiv funktionsnedsättning/hypersomni och ökad hjärt-kärlsjuklighet. Vissa individer har betydande översömnighet redan vid lindrig till måttlig OSA medan andra patienter inte upplever översömnighet trots mycket höga AHI värden. För diagnos krävs en kombination av sömnmätning och symtomutvärdering.

Måttlig till grav OSA leder långsiktigt till ökad kardiovaskulär sjuklighet (till exempel högt blodtryck) och dödlighet. Mekanismen är relaterad till ett sönderryckt sömnmönster och periodisk syrebrist under sömn. Behandling omfattar viktreduktion vid övervikt (bra effekt, svår att uppnå), apnéskeneterapi (vid lindrig/måttlig OSA), nasal övertrycksventilation under sömn (CPAP) och i vissa fall kirurgisk behandling. CPAP och apnéskena reducerar kraftigt symtom och risk vid sömnapné. Patienter med betydande kardiovaskulär riskprofil (svårbehandlad hypertoni, instabil koronarsjukdom, uttalad hjärtsvikt, intermittent förmaksflimmer) får vanligtvis förtur till utredning och behandling.

Obehandlad OSA är en progressiv sjukdom som vanligtvis ökar med ålder och grad av övervikt. Hos kvinnor ökar OSA postmenopausalt för att nå en frekvens jämförbar med den som ses hos män. Viktreduktion hos överviktiga kan bota OSA. OSA kan fullständigt elimineras med CPAP och i viss mån även med apnéskena. Med CPAP förväntas normalfunktion inom 1 till 4 veckor förutsatt följsamhet med behandlingen. I många fall tar det flera månader innan full användandegrad har uppnåtts, vilket i regel definieras som minst 4 timmar per natt under minst 5 nätter per vecka. Cirka en tredjedel av patienter med OSA accepterar inte CPAP. Enskilda patienter upplever en reduktion eller eliminering av symtom redan vid lägre användandegrad. CPAP möjliggör, via räkneverk i utrustningen, en noggrann följsamhetskontroll. Apnéskenebehandling halverar vanligtvis mängden OSA och leder till symtomförbättring under ett tidsfönster som kan jämföras med det som anges för CPAP. Lokala biverkningar kan begränsa användandet.

Vissa patienter förblir översömniga trots adekvat och välfungerande behandling mot OSA. Orsakerna kan vara annan sjuklighet (psykiatrisk grundsjukdom), annan samtidig sömnmedicinsk sjukdom eller skada i det centrala nervsystemet orsakad av långvarig grav OSA. Individualiserad bedömning av specialist eller konsultation vid ett sömnmedicinskt centrum kan behövas. Vakenhetshöjande läkemedel kan användas i lämpliga fall. OSA är en kronisk sjukdom där insatt behandling sällan botar men oftast kontrollerar sjukdom och symtom. Patienten knyts oftast till en behandlande sömnmedicinsk enhet för kontinuerlig uppföljning. Förutsatt att behandlingen lyckas återfår patienten som regel full funktionsförmåga. Vid följsamhetsproblem (CPAP/bettskena) kan funktionsnedsättning bestå eller till och med öka med tiden. Framgångsrik terapi leder vanligtvis till en normalisering av neurokognitiv funktion. Kardiovaskulär och metabol samsjuklighet är vanlig.

Funktionsnedsättning

Lindrig sömnapné (AHI 5- < 15) kan leda till lindrig neurokognitiv funktionsstörning i form av nedsatt koncentrationsförmåga och översömnighet dagtid. I sällsynta fall uppträder kraftig översömnighet. Kardiovaskulära konsekvenser är mindre vanliga. Måttlig sömnapné (AHI 15- <30) kan leda till översömnighet och en påtaglig neurokognitiv funktionsnedsättning med konsekvenser som förlängda sovperioder, nedsatt prestationsförmåga och social oförmåga. Uttalad OSA (AHI ≥ 30) kan leda till symtom enligt ovan men dessutom ofta kraftig översömnighet och oförmåga att upprätthålla adekvat vakenhet, till exempel vid bilkörning.

Rehabiliteringsåtgärder

Omplacering på arbetsplatsen kan ingå i rehabiliteringen.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Vid lindrig sömnapné (AHI 5- < 15) är arbetsförmågan i regel inte inskränkt. Överväg partiell sjukskrivning.
  • Vid måttlig sömnapné (AHI 15- < 30) är arbetsförmågan i undantagsfall inskränkt. Överväg partiell sjukskrivning.
  • Grav sömnapné (AHI ≥ 30) kan leda till mer komplex störning med nedsatt arbetsförmåga. Överväg partiell sjukskrivning.
  • Kardiovaskulär, metabol och psykiatrisk samsjuklighet. Överväg partiell sjukskrivning under 1 till 3 månader.
  • Massiv översömnighet och/eller säkerhetsklassat arbete eller långa körsträckor kräver särskilda överväganden.