Sjukskrivning vid körtelfeber

rekommendation
  • Diagnos: Körtelfeber
  • ICD-kod: B27
  • Ändringsdatum: Publicerad 16 juni 2009

Innehåll


Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga

  • Allmäntillståndet och hur länge arbetsförmågan är nedsatt varierar, men körtelfeber i arbetsför ålder innebär som regel att heltidssjukskrivning kan behövas i två till tre veckor. Om feber kvarstår i mer än två veckor kan tröttheten i efterförloppet medföra att upp till fyra veckors heltidssjukskrivning är motiverat. Partiell sjukskrivning ytterligare någon vecka kan därefter vara lämpligt.
  • Komplikationer är sällsynta, men hematologiska och neurologiska följdtillstånd kan förekomma. Ibland kan mjälten vara förstorad i samband med körtelfeber och då kan heltidssjukskrivning vara motiverat i fyra veckor vid fysiskt krävande arbete om tillfällig omplacering inte är möjlig.

Symtom, prognos och behandling

Den kliniska bilden är starkt korrelerad till ålder. Tonåringar och unga vuxna får oftast hög feber, uttalad trötthet, halsont med kraftigt svullna och belagda tonsiller samt förstorade lymfkörtlar. Efter tonåren är feber och lymfkörtelsvullnad utan andra halssymtom, den s.k. septiska formen, inte ovanligt. Prognosen vid körtelfeber är god och infektionen läker nästan alltid utan men. Det finns ingen specifik behandling, men NSAID kan prövas symtomatiskt. Steroider kan prövas vid sällsynta allvarliga komplikationer.

Förväntad konsekvens för funktion

Körtelfeber nedsätter som regel allmäntillståndet i form av feber och uttalad trötthet. Ibland svullnar tonsillerna så kraftigt att det blir svårt att få i sig tillräckligt med vätska, vilket kan medföra några dagars sjukhusvård för dropp.

Bedömd tid för återvunnen funktion och normal läkning

Tiden till återvunnen funktion varierar med den insjuknades ålder. Generellt tar det längre tid att återfå normal funktion ju äldre man är. Feber och eventuella halssymtom vid körtelfeber försvinner som regel inom två veckor, men därefter är det vanligt med en uttalad trötthet som påverkar allmäntillståndet i ytterligare en till två veckor.

Behov av tidiga insatser. Särskilda överväganden och åtgärder.

Inga speciella tidiga insatser behövs.

Åtgärder vid sjukfall som inte avslutats inom ramen för rekommendation

Diagnosen bör säkerställas med adekvat provtagning. Även vid klinisk misstanke kan provtagning behöva upprepas, men diagnosen bör kunna vara verifierad inom två veckor. Vid heltidssjukskrivning mer än tre-fyra veckor bör en komplikation till körtelfeber övervägas. Detta är ovanligt och om sådan föreligger bör specialist inkopplas.

Författare

Åsa Hallgårde, verksamhetschef, infektionskliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund.

Referenser

Kaczynski, J. [Abdominal pain, fever and pathological liver status. Mononucleosis should be suspected even in adults]. Lakartidningen. 1997; 94(12):1088, 91.

Linderholm, M, Boman, J, Juto, P, Linde, A. [Evaluation of 9 rapid tests in mononucleosis. Low sensitivity of rapid tests]. Lakartidningen. 1995; 92(12):1246.

Schooley, RT. Epstein-Barr Virus (Infectious Mononucleosis) I: Mandell, Douglas and Bennets Priciple and Practice of Infectious Deceases, femte utgåvan. Churchill Livingstone, Philadelphia, Pennsylvania; 2000.

Aronsson, MD. Infectious mononuleosis in adults and adolescents 2009.

 

Relaterat

Ny sökning



Kontakt

Jan Larsson
075-247 36 60

Anna Ericsson
075-247 33 69

Mer hos oss

Experter som står bakom

Så ska beslutsstödet användas

Övergripande principer för sjukskrivning

Fler sidor om