-
Diagnos:
Ischemisk kranskärlsjukdom
-
ICD-kod:
I20-I25
-
Ändringsdatum:
Publicerad 1 oktober 2007
Innehåll
- Vid akut hjärtinfarkt utan komplikationer är arbetsförmågan som regel helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor. Vissa patienter kan därefter återgå till heltidsarbete, men för de flesta är deltidssjukskrivning i upp till ytterligare 4 veckor lämpligt.
- Vid komplikationer kan längre tids sjukskrivning behövas och i vissa fall, till exempel vid omfattande hjärtmuskelskada hos patient med fysiskt eller psykiskt krävande arbete, kan arbetsförmågan vara permanent nedsatt, helt eller delvis.
För vissa yrken (som pilot eller brandman) kan legala eller trafikmedicinska skäl finnas för att avstå från arbete under längre tid, även vid relativt lindriga tillstånd.
Vid stabil kranskärlssjukdom är arbetsförhållandena avgörande för bedömningen av arbetsförmåga. Fysiskt krävande arbeten liksom hög stressnivå kan leda till kärlkramp och det är ofta aktuellt att anpassa arbetet.
Kranskärlssjukdom orsakas av åderförfettning och åderförkalkning av hjärtats kranskärl. Förträngningar i kärlen kan leda till kärlkramp (angina pectoris) på grund av syrebrist i hjärtmuskeln vid belastning. Bristningar i kärlens insida kan leda till att blodproppar (tromboser) plötsligt bildas inne i kärlen vilket kan orsaka akut kranskärlssjukdom (akut koronart syndrom) i form av instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt. Sjukdomen behandlas med läkemedel både i akutskedet och långsiktigt samt med både akut och planerad så kallad kirurgisk revaskularisering i form av ballongvidgning (PCI) eller öppen kranskärlsoperation (CABG). Fysisk träning, rökstopp, kostförändring och stresshantering är också mycket viktiga delar i behandlingen. För personer under 60 år är risken för att dö inom ett år efter en hjärtinfarkt cirka 5 procent och den årliga risken för att insjukna i ny hjärtinfarkt är även den cirka 5 procent.
Patienten vårdas till en början på sjukhus vid akut hjärtinfarkt och instabil kärlkramp, vanligen med en vårdtid på upp till en vecka. Under denna tid samt de följande 2–4 veckorna är funktionstillståndet i regel helt nedsatt. Efter denna tid avgörs funktionen av om patienten får komplikationer såsom hjärtsvikt, kvarvarande kärlkramp, rytmrubbningar samt oro och nedstämdhet. Komplikationerna kan sätta ned funktionen helt under en betydligt längre tid. Vid stabil kärlkramp beror funktionstillståndet på hur lättutlösta besvär patienten har i förhållande till belastningen (som fysiskt krävande arbetsuppgifter och stress) i arbetet.
Vid tidig och framgångsrik revaskularisering med PCI kan den fysiska prestationsförmågan vara återställd redan efter 1–2 veckor. I regel är dock patientens arbetsförmåga nedsatt i ytterligare 1–2 veckor på grund av den psykiska reaktionen som det akuta insjuknandet utlöser samt de förändringar i levnadsvanor som behöver göras. 70–80 procent av de arbetsföra personer som drabbas av akut hjärtinfarkt i Sverige är vid uppföljning efter 6–10 veckor helt fria från bröstsmärtor och onormal andfåddhet. Vid komplikationer samt vid de idag mindre vanliga stora hjärtinfarkterna kan såväl en begränsad fysisk förmåga som åtföljande oro och nedstämdhet ge en längre tids nedsättning av funktionstillståndet, 2–3 månader eller mer är inte ovanligt. Ange komplikationen som sjukskrivningsorsak om den orsakat en förlängd nedsättning av funktionsförmågan och inte bara den akuta hjärtinfarkten. Efter planerad PCI är återhämtningstiden i regel 1–2 veckor, efter CABG betydligt längre, normalt 2–3 månader.
En tidigt insatt och väl fungerande hjärtrehabilitering med rökstopp, dietrådgivning och fysisk träning är mycket viktig. Psykologkontakt kan behövas liksom tidig kontakt med arbetsgivare och företagshälsovård för att anpassa arbetssituationen. Tidigt insatta åtgärder mot oro och nedstämdhet är viktiga. Lång heltidssjukskrivning förbättrar inte prognosen och det finns inget hinder för att patienterna återgår i åtminstone deltidsarbete tidigt.
Sök efter orsaken (till exempel komplikation i form av hjärtsvikt, rytmrubbning, depression). Vissa patienter kan ha, helt eller delvis, permanent nedsatt arbetsförmåga,.
Kranskärlssjukdom är en kronisk åkomma och åtgärder för att minska risken för akut återinsjuknande måste vidtas livet ut. En fast läkarkontakt med regelbundna kontroller är därför av stort värde. Vid återinsjuknande i hjärtinfarkt gäller samma riktlinjer för sjukskrivning som vid förstagångsinsjuknandet.