-
Diagnos:
Hjärtsvikt
-
ICD-kod:
I50
-
Ändringsdatum:
Publicerad 1 oktober 2007
Innehåll
- Vid nedsatt hjärtmuskelfunktion utan symtom (NYHA 1) finns inget stöd för sjukskrivning med undantag för vad som rekommenderas i samband med akut hjärtinfarkt.
- Vid lätt hjärtsvikt (NYHA 2) är arbetsförmågan påtagligt nedsatt endast vid fysiskt tunga arbeten. I sådana fall kan anpassning eller byte av arbete vara nödvändigt. Vägledande rekommendation för fysiskt lätta arbeten är att arbetsförmågan till en början inte bör vara helt nedsatt längre än 2 månader. Om funktionsnedsättningen kvarstår i 6 månader utan förbättring bedöms den sannolikt vara permanent och byte av arbetsuppgifter kan vara nödvändigt. Tidvis kan det vara aktuellt med hel sjukskrivning under en begränsad period i fall då patienten får mer symtom från sin hjärtsvikt (i samband med svårare infektioner, vid hjärtarytmier eller i samband med medicinjusteringar).
- Vid måttligt svår hjärtsvikt (NYHA 3) är funktionstillståndet påtagligt nedsatt trots lämplig medicinering och typen av arbete avgör om patienten kan återgå till hel- eller deltidsarbete. Tidig kontakt med arbetsgivare eller företagshälsovård kan vara av stor vikt. Det kan även ta lång tid att uppnå full effekt av medicineringen.
- Vid svår hjärtsvikt (NYHA 4) är funktionstillståndet, trots lämplig medicinering, så påverkat att det oftast är svårt att klara någon form av arbete.
Hjärtsvikt är ett syndrom med nedsatt hjärtmuskelfunktion oftast orsakad av kranskärlssjukdom. Det vanliga symtomet är andfåddhet och trötthet, men även perifera ödem (svullna fötter), hosta och hjärtklappning förekommer.
Hjärtsvikt delas in i fyra svårighetsgrader enligt NYHA (New York Heart Association):
- NYHA 1 – hjärtsjukdom utan symtom.
- NYHA 2 – lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet endast vid fysisk aktivitet av mer än måttlig grad.
- NYHA 3 – medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk aktivitet.
- NYHA 4 – svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan i vila eller minimal ansträngning. Patienten är ofta bunden till säng eller stol.
Cirka 50 procent av dem som får hjärtsvikt uppskattas överleva 6 år efter diagnosen med läkemedelsbehandling. Vid svår hjärtsvikt, NYHA 4, uppskattas 50 procent av patienterna dö inom 1 år och cirka 5 procent vid hjärtsjukdom utan symtom, NYHA 1. Prognosen är inte bara relaterad till symtomen utan också bland annat till hjärtats pumpfunktion och hjärtrytmstörningar. Fysisk träning kan förbättra funktionen vid NYHA 2 och 3.
Hjärtsvikt i NYHA 2 ger en viss funktionsnedsättning vid fysisk ansträngning. Vid NYHA 3 är begränsningen mer uttalad och vid NYHA funktionsgrupp 4 är funktionstillståndet så påverkat att de flesta former av fysisk aktivitet är uteslutna.
Hjärtsvikt är ett kroniskt sjukdomstillstånd. Hur mycket funktion som kan återvinnas varierar mycket från patient till patient. Det kan ta upp till ett halvår innan full behandlingseffekt uppnås. Fler patienter återgår till arbete om de deltar i hjärtrehabiliteringsprogram.
Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd och tidiga insatser att anpassa arbetet till patientens arbetsförmåga är av stor vikt.
Möjligheterna att återgå i arbete, helt eller delvis, varierar från patient till patient. Utvärdera därför behandlingseffekten och arbetsförmågan noggrant och undersök möjligheter till deltidsarbete eller anpassade arbetsuppgifter tidigt då patienten inte återhämtar funktionen vid insatt behandling.
Adams, KF, Jr. New epidemiologic perspectives concerning mild-to-moderate heart failure. Am J Med. 2001; 110 Suppl 7A:6S-13S.
Brostrom, A, Johansson, P. Sleep disturbances in patients with chronic heart failure and their holistic consequences-what different care actions can be implemented? Eur J Cardiovasc Nurs. 2005; 4(3):183-97.
Cowburn, PJ, Cleland, JG, Coats, AJ, Komajda, M. Risk stratification in chronic heart failure. Eur Heart J. 1998; 19(5):696-710.
DeWald, T, Gaulden, L, Beyler, M, Whellan, D, Bowers, M. Current trends in the management of heart failure. Nurs Clin North Am. 2000; 35(4):855-75.
Eichhorn, EJ. Prognosis determination in heart failure. Am J Med. 2001; 110 Suppl 7A:14S-36S.
Lloyd-Williams, F, Mair, FS, Leitner, M. Exercise training and heart failure: a systematic review of current evidence. Br J Gen Pract. 2002; 52(474):47-55.
Aaronaes, M, Atar, D, Bonarjee, V, Gundersen, T, Lochen, ML, Mo, R, et al. [Congestive heart failure--etiology and diagnostic procedures]. Tidsskr Nor
Laegeforen. 2007; 127(2):171-3.
Kvalitetsregister. Nationellt hjärtsviktsregister. 2007.
Läkemedelsverket. Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt. 2006.
Phillips, L, Harrison, T, Houck, P. Return to work and the person with heart failure. Heart Lung. 2005; 34(2):79-88.
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. 2004
Fonarow, GC. Epidemiology and risk stratification in acute heart failure. Am Heart J. 2008; 155(2):200-7.