Vid bedömning av arbetsförmåga ska hänsyn tas till om tillståndet gäller dominant (höger för högerhänta, vänster för vänsterhänta) eller icke dominant sida, förutsatt att detta är relevant för det arbete som är aktuellt.
Följande är sjukdomar som vanligen drabbar handen och handleden:
- Triggerfinger är en degenerativ knuta på böjskenan som gör det svårt att röra fingret.
- de Quervains sjukdom gör senskidan till tummen inflammerad och förträngd och ger smärta över tumbasen.
- Peritendinitis crepitans orsakas av inflammation av senskidorna och ger smärta utefter senskidan.
- Ulnariskompression orsakas av att armbågsnerven kläms och ger sensibilitetsstörning och senare kraftreduktion i ring- och lillfinger.
- Dupuytrens kontraktur är en förtjockning och skrumpning av handflatans senplatta. Tillståndet ger oförmåga att räta ut ett eller flera fingrar.
- Tumbasartros är en sjukdom som långsamt ger förändringar i den drabbade leden och dess omgivande vävnader.
Behandlingen kan vara farmakologisk, sjukgymnastisk och i vissa fall kirurgisk.
Samtliga sjukdomar påverkar gripförmågan och finmotorik i varierande omfattning. Triggerfinger, de Quervains sjukdom, peritendinitis crepitans och ulnariskompression sätter tillfälligt ned funktionen i handen. Vid Dupuytrens kontraktur ökar problemen gradvis med bristande funktion som följd. Tumledsartros ger smärta och nedsatt rörelseförmåga.
Vid triggerfinger, de Quervains sjukdom, peritendinitis crepitans och ulnariskompression återfår patienten funktionen efter upp till 3 veckor.
Dupuytrens kontraktur har ett mycket långvarigt förlopp och vid tumbasartros varierar besvären över tid med försämringsperioderna. Efter operation för triggerfinger eller de Quervains sjukdom är funktionsförmågan nedsatt 2-4 veckor. Efter operation av Dupuytrens kontraktur eller tumbasartros är funktionsförmågan nedsatt betydligt längre.
Se över arbetssituationen vid peritendinitis crepitans och ulnariskompression som är tillstånd som kan uppkomma på grund av belastning. Vid långdragna besvär eller inflammationer på annat ställe bör reumatisk ledsjukdom övervägas.
Reviderad 15 juni 2010