/
/
/

Generaliserat ångestsyndrom - F41.1


Symtom, prognos, behandling

Med generaliserat ångestsyndrom (GAD) avses ett kroniskt tillstånd av fluktuerande ängslan, oro och oförmåga att slappna av. Typisk är en närmast kontinuerlig, okontrollerbar förväntansoro som rör t.ex. de egna barnens hälsa, privatekonomin och arbetet. Den autonoma överaktiviteten som är förbunden med oron ger kroppsliga obehag. Generaliserat ångestsyndrom debuterar vanligen tidigt och har ett livslångt fluktuerande förlopp.

Generaliserat ångestsyndrom behandlas med kognitiv beteendeterapi eller farmakologiskt. Med konsekvent, evidensbaserad behandling, kan de negativa konsekvenserna begränsas avsevärt (se även Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, 2010).

Funktionsnedsättning

De funktionsnedsättningar som är förknippade med generaliserat ångestsyndrom är problem med oro, oförmåga att slappna av, uttröttbarhet, lättretlighet, sömnstörning och kroppsliga obehag som muskelspänning, svettning, hjärtklappning, mag- och tarmbesvär.

Aktivitetsbegränsning

Generaliserat ångestsyndrom innebär svårigheter att påbörja, utföra och slutföra arbetsuppgifter som en följd av trötthet, att upprätthålla uppmärksamhet och oro. Lättretlighet och rädsla påverkar aktiviteter i vardagen och i arbetslivet.

Rehabiliteringsinformation

För närvarande saknas rehabiliteringsinformation.

Försäkringsmedicinsk information

Patienter med generaliserat ångestsyndrom fungerar oftast socialt och i arbetslivet, men inte med sin fulla förmåga p.g.a. det ständiga stresspåslag som sjukdomen för med sig. De olika följdtillstånden (sömnstörning, kroppsliga obehag m.m.) förekommer periodvis.

Åtgärder, t.ex. extensiva somatiska utredningar, riskerar att befästa sjukdomstillståndet och bör undvikas till förmån för aktiva behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Samsjuklighet med depressions- eller missbrukssjukdom är vanligt och bör utredas. Risken för återkommande episoder med funktionssvikt är hög och det kan finnas behöva av farmakologisk långtidsbehandling.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

Det finns en spännvidd för hur en given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen av arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar och sysselsättning. En ny bedömning ska ske innan sjukskrivningen förlängs.

  • Vid lindrigt till medelsvårt generaliserat ångestsyndrom bör sjukskrivning om möjligt undvikas.
  • Vid medelsvårt till svårt generaliserat ångestsyndrom kan arbetsförmågan vara tillfälligt nedsatt upp till 4 veckor, partiell sjukskrivning bör övervägas.
  • Vid svårt generaliserat ångestsyndrom kan sjukskrivningstiden vara längre än 4 veckor med sjukskrivning på heltid eller partiellt.