-
Diagnos:
Generaliserat ångestsyndrom
-
ICD-kod:
F41.1
-
Ändringsdatum:
Publicerad 15 maj 2008
Innehåll
- Sjukskrivning bör som regel undvikas.
- Arbetsförmågan kan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör i så fall vara kort, 2-4 veckor, och deltidssjukskrivning bör övervägas.
- Vid sjukskrivningstider längre än 3 månader bör samarbete med psykiatrin etableras.
Med generaliserat ångestsyndrom (GAD) avses ett kroniskt tillstånd av fluktuerande ängslan, oro och oförmåga att slappna av. Typisk är en närmast kontinuerlig, okontrollerbar förväntansoro som rör t ex de egna barnens hälsa, privatekonomin och arbetet. Den med oron förbundna autonoma överaktiviteten ger kroppsliga obehag som muskelspänning, svettning, hjärtklappning, mag-tarmbesvär samt störd nattsömn. Samsjuklighet med depression, missbruk och andra ångestsyndrom är vanligt.
GAD behandlas farmakologiskt och/eller med kognitiv beteendeterapi.
Individer med GAD fungerar oftast socialt och i arbetslivet, men under sin fulla förmåga pga. det ständiga stresspåslag som sjukdomen för med sig. De olika följdtillstånden (sömnstörning, kroppsliga obehag m.m.) kan periodvis orsaka funktionsnedsättning.
GAD debuterar vanligen tidigt och har ett livslångt fluktuerande förlopp. Med konsekvent, evidensbaserad behandling, kan dock de negativa konsekvenserna begränsas avsevärt.
Åtgärder, som t ex extensiva somatiska utredningar, riskerar att befästa sjukdomstillståndet och bör undvikas till förmån för aktiva behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Samsjuklighet med depressions- eller missbrukssjukdom är vanligt och bör utredas. Risken för återkommande episoder med funktionssvikt är hög och farmakologisk långtidsbehandling kan vara indicerad.