Endometriecancer - C54


Försäkringsmedicinsk information

Behov av längre tids sjukskrivning kan förekomma. Psykiska reaktioner som sätter ned arbetsförmågan är vanligt såväl vid diagnosbesked som under och en tid efter behandlingen (se adekvat rekommendation för psykiska diagnoser).

Arbetsanpassning och successiv återgång i arbete med partiell sjukskrivning kan vara lämpligt. Upptrappning av arbetstiden får ofta ske med långtidsperspektiv.

För en del patienter kan det vara aktuellt att ordna transport till och från arbetsplatsen för att patienten ska klara sitt arbete, t.ex. efter strålbehandling.

Symtom, prognos, behandling

Vid icke-spridd endometriecancer är behandlingen nästan alltid kirurgisk. Livmodern och äggstockar tas bort och i vissa fall även lymfkörtlarna i bäckenet. Tilläggsbehandling med cellgift (var tredje vecka i 10–15 veckor) och/eller strålbehandling (5 veckor) kan vara aktuell.

Spridd endometriecancer är ett tillstånd där spridningen finns från början eller patienten återfaller i tidigare känd endometriecancer. Beroende på var återfallet är lokaliserat och vilken behandling patienten fått kan sjukdomen i vissa fall vara botbar (då gäller beslutsstöd icke spridd endometriecancer). I övriga fall är tillståndet att betraktas som kroniskt med en på sikt dålig prognos. Remissioner (förbättringar i patientens tillstånd) förekommer. Behandling krävs alltid och sker med, cytostatika, strålning eller hormoner. Kompletterande medicinsk behandling som smärtbehandling är ofta aktuell. Sjukdomsförloppet varierar från patient till patient. Patienten kan ha perioder med normal funktion, men förloppet är alltid progredierande (tilltagande).

Funktionsnedsättning

En operation påverkar till viss del funktionstillståndet (ger lättare smärtor, stramning och ömhet i operationsområdet, samt vid öppen kirurgi även en svaghet i bukmuskulaturen som inte ska belastas). Cytostatikabehandling gör patienten trött och ger en allmän sjukdomskänsla i varierande grad. Strålbehandling påverkar som regel tarmfunktionen. Den kirurgiska behandlingen (med borttagande av äggstockarna) kan ge övergångsbesvär (som blodvallningar och svettningar) utan att påverka aktivitetsförmågan. I enstaka fall kan nattsömnen påverkas negativt och patienten få lättare ledbesvär. Psykiska reaktioner kan påverka funktionen.

Smärtor och trötthet samt funktionsnedsättning på grund av biverkningar av behandlingen är vanliga vid spridd endometriecancer.

Rehabiliteringsåtgärder

Regelbunden kontakt med patienten under sjukskrivningen rekommenderas så att rehabiliteringen kan påbörjas så tidigt som möjligt. Avstämningsmöte mellan vårdgivare, patient, arbetsgivare och Försäkringskassan är att rekommendera, så att rehabiliteringen kan påbörjas tidigt. En rehabiliteringsplan bör upprättas tidigt i förloppet och revideras löpande. Kontakt med arbetsplats och arbetsgivare angående situationen kan underlätta patientens återgång i arbete.

Vägledning om sjukskrivning vid olika situationer

  • Sjukskrivning efter operation: 2–6 veckor beroende på operationsmetod.
  • Normal operation och ett arbete där bukmuskulaturen belastas: upp till 6 veckors sjukskrivning.
  • Efter cytostatikabehandling och strålbehandling: 2–3 månader. Vid cytostatikabehandling är sjukskrivning under själva behandlingen oftast motiverad. Ibland finns arbetsförmåga (under 1–2 veckor) mellan behandlingarna.
  • Vid spridd endometriecancer är sjukskrivning under lång tid – 1 år eller längre – ofta motiverad. I perioder med förbättring kan ofta finnas viss arbetsförmåga.